Målet ropades på sju minuter efter utsatt tid på fredagen. Olaga hot var brottsrubriceringen, ett brott som kan leda till böter eller upp till ett års fängelse.
Det är glest på åhörarplatserna. Domaren går snabbt igenom formalia – förseningen i tidsschemat ska tas igen – stundtals är det svårt att uppfatta allt han säger. Han ombeds sakta ner, men är strax uppe i forcerat tempo igen. Det här är inte en rättegång omgärdad av någon särskild dramatik. Men åtalet är likväl principiellt viktigt.
Hoten riktades mot en journalist på UNT som i sin yrkesutövning rapporterade om migrations- och flyktingfrågor. Rapporteringen misshagade en läsare så till den milda grad att denna mejlade inte bara rasistiska uttalanden utan även rena dödshot.
Varför sändes mejlen? Den åtalades försvarare menade att det inte fanns någon särskild avsikt med dem, att det handlade om att ge utlopp för frustration och bitterhet i stunden, att mejlandet inte syftade till att tysta en journalist.
Men det är svårt att tro att hoten sändes slumpmässigt och bara råkade hamna hos en UNT-reporter, i synnerhet som vissa av mejlen var direkta reaktioner på artiklar på UNT.se.
Regelrätta hot har kommit att bli alltmer frekventa arbetsmiljöproblem i medievärlden. En undersökning från branschorganisationen Utgivarna visar att en av tre redaktioner hotats under det senaste året. Två av tre mediechefer uppgav att hotbilden mot redaktionerna hade förstärkts under de senaste åren.
Åklagaren yrkade på att tingsrätten i sin straffmätning ska beakta att hotmejlen skickades i en journalistisk kontext. Nu återstår att se om rätten delar den bedömningen. Dom faller i slutet av denna vecka.
Charlotta Friborg
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare