Paolo Macchiarini är kirurgen från Italien som anklagas för forskningsfusk i sitt arbete med konstgjorda luftstrupar vid bland annat Karolinska sjukhuset i Stockholm. Idag pågår minst 14 granskningar mot Macchiarini som gäller bland annat oredlighet i forskning och grovt vållande till annans död.
Utan idogt arbete från bland annat läkaren Karl-Henrik Grinnemo, idag vid Akademiska sjukhuset, hade det troligen dröjt innan sanningen kommit fram.
För Karl-Henrik Grinnemos del startade det hela år 2010 när han arbetade som thoraxkirurg på Karolinska sjukhuset som är knutet till Karolinska institutet, KI, ett medicinskt universitet. En dag fick han höra att KI gjort en stjärnrekrytering i form av en italiensk kirurg som kunde transplantera in syntetiska organ.
Macchiarini presenterade sin framgångsrika forskning på seminarier vid KI och visade sig vara en högst förtroendegivande person.
– Han kunde verkligen trollbinda en publik. Hans lugna, lågmälda sätt att tala, hur han gestikulerade, hans blick. Han var mycket karismatisk och ingöt i oss en känsla av att vi kunde göra det omöjliga, även om jag själv aldrig fattade hur det skulle gå till, berättar Karl-Henrik Grinnemo.
Paolo Macchiarini övertygade vårdpersonalen att han skulle ta med dem på en resa där de skulle gå från att transplantera mänskliga organ till att istället sätta in syntetiska material. Det var något helt revolutionerande.
– Det kändes som science fiction men med bilder från djurexperiment kunde han ju visa att det fungerade. Där satt personer från Nobelkommittén, själv är jag disputerad och vi trodde på honom. Macchiarini kom som en frälsare på ett väckelsemöte, vi kände att här är en person som har modet och kunskapen att föra in en helt ny verksamhet på kliniken.
Våren 2011 fick en isländsk man en syntetisk luftstrupe på Karolinska sjukhuset, KS. Det var den första operationen av sitt slag i världen och kablades ut som en medicinsk jättenyhet. Paolo Macchiarini var huvudoperatör medan Karl-Henrik Grinnemo fick närvara under ingreppet.
Efter Macchiarinis tredje implantation av konstgjord luftstrupe på KS drabbades patienten, en turkisk kvinna, av svåra komplikationer. Den syntetiska strupen byttes ut men det fungerade ändå inte.
Karl-Henrik Grinnemo och tre av hans kollegor hade börjat fattat misstankar mot Macchiarinis metoder och de resultat han sade sig ha uppnått.
Inför ännu en omoperation av den turkiska kvinnan började de gå igenom litteraturen kring syntetiska luftstrupar. De kontaktade personer som arbetat med Macchiarini, gick till grunden med hans forskningsdata och insåg snart att något var allvarligt fel.
– Herregud, det kan inte vara sant, tänkte jag. Såväl försöksdjursdata som nödvändiga tillstånd från myndigheter saknades och vi upptäckte att resultat från misslyckade operationer hade tystats ner.
De fyra läkarna lade fram de häpnadsväckande uppgifterna för ledningarna vid KI och KS. Det medförde att Macchiarini stoppades från operationer men i övrigt hände inget.
De fyra sammanställde en rapport på 500 sidor med bland annat misstankar om manipulerade provsvar och belägg för att patienter farit illa. Handlingen överlämnades till ledningarna för KI och KS.
– De hade ansvaret att anmäla misstankarna om forskningsfusk. Vi trodde att det skulle bli en explosion men de ville inte göra någon anmälan. Det var ett jättetungt slag.
Istället hotades Karl-Henrik Grinnemo med omedelbart avsked med motiveringen att han utan tillstånd läst i journalerna för Macchiarinis patienter, något han säger är osant. En utlovad överläkartjänst försvann, han plockades bort från operationer och ströks från bakjoursarbete. Julhelgen 2014 blev inte den roligaste han upplevt.
Även en mycket kritisk utredning från Uppsalaprofessorn Bengt Gerdin som påvisade forskningsfusk viftades bort av KI-ledningen. Men så hände något.
I november 2015 fick Grinnemo ett telefonsamtal från journalisten Bosse Lindquist som arbetade med en tv-dokumentär om Macchiarini. Han hade hört talas om de fyra läkarnas rapport och ville göra en intervju.
– Att vara med i programmet innebar en stor risk, det kunde betyda slutet för karriären. Men jag hade inget val, jag skulle inte kunna se mig i spegeln om jag inte hade försökt allt.
Karl-Henrik Grinnemo berättade inför kameran vad han och kollegorna kommit fram till och tv-dokumentären som sändes i januari 2016 innebar en helomvändning i affären. KIs rektor tvingades avgå, utredningar mot Macchiarini drogs igång och de fyra visselblåsarna belönades av bland annat Transparency International, en organisation mot korruption.
Eftersom Karl-Henrik Grinnemos chef på KS hade stöttat Macchiarini blev det ohållbart för Grinnemo att vara kvar där och det är en bidragande orsak till att han sökt sig till Akademiska sjukhuset. Även en av hans tre läkarkollegor, Oscar Simonson, valde att byta till Akademiska.
Idag har den värsta turbulensen kring Macchiariniaffären lagt sig i väntan på vad de olika utredningarna ska ge och Karl-Henrik Grinnemo kan mer ostört ägna sig åt sina hjärtpatienter.
Om dagarna arbetar han som thoraxkirurg där han bland annat opererar in nya hjärtklaffar på svårt sjuka patienter. Han driver sedan flera år ett hjärtlaboratorium på KI där han forskar kring infarktskadade hjärtan och hoppas kunna starta ett liknande labb på Akademiska sjukhuset.
Många skulle dra sig för att gå på en auktoritet som Macchiarini. Vad var det då som fick Karl-Henrik Grinnemo att våga?
Hans svar är enkelt:
– Jag har alltid hatat orättvisor.