Hot och våld vardag för ambulans- personal

Ambulanspersonal utsätts oftare för hot och våld än vad som framgår av officiell statistik. Våld har blivit så vanligt att man inte längre anmäler, enligt personal som UNT pratat med.

Ambulanspersonal Katharina Danér och Per Wikström.

Ambulanspersonal Katharina Danér och Per Wikström.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2007-03-10 00:01
Fem ambulanser är för jämnan redo att rycka ut till människor i nöd i Uppsala kommun. Men hotfulla situationer kan uppstå mitt i pågående livräddning. Det vet ambulanspersonalen på stationen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
- Hot och våld förekommer lite då och då, säger ambulanssjukvårdaren Johan Bergström.

Han berättar om egna och andras upplevelser av människor som varit beväpnade med både yxa och kniv. Ibland har konflikter lett till handgemäng mellan sjukvårdaren och den medvetslöse patienten som plötsligt kvicknat till och blivit våldsam.
Johan Bergström och hans kollega fick vid ett tillfälle larm om en man som var knivskadad i ett bostadshus.
- Redan när vi öppnade porten kom en man emot oss med en kniv. Vi fick barrikadera oss i ambulansen tills polisen kom.
Hotfulla situationer kan lätt uppstå när ambulansen rycker ut en fredagskväll på stan. Från höger och vänster dyker det upp berusade personer som tycker att de vet bättre och som blir upprörda när sjukvårdarna agerar på ett sätt som de inte förväntat sig.

Vid ett tillfälle i Stenhagen vägrade en berusad kvinna följa med i ambulansen. Ambulanssjukvårdaren Johan Nyholm berättar att han valde att låta kvinnan kliva av, varpå arga människor började samlas runt ambulansen.
- Det blev en mobb med 20-30 gubbar som spottade på oss och gungade ambulansen, de tyckte att vi var rasister som inte ville ta med kvinnan. 4-5 polisbilar fick komma till undsättning men det fanns ju ingen skyldig att gripa, berättar han.

Johan Nyholm tycker att ambulanspersonal måste bli bättre på att rapportera när de utsätts för hot eller våld. Men ibland är det komplicerat med bevisningen.
- Det kan ibland förekomma tysta hot, att man känner sig hotad. Sådana grejer går ju inte att anmäla.
Han säger att det också är av försiktighetsskäl som man ibland undviker att göra en anmälan.
- Vi har ju att göra med en del farliga typer och i sådana fall vill jag inte stå med mitt namn under en polisanmälan.
Ambulanssjuksköterskan Erik Nilsson känner likadant. När han och en polis blev hotade till livet av en patient, undrade åklagaren om Erik ville göra som polismannen och kräva ersättning av patienten.

Erik valde att avstå.
- Jag vågade inte, av rädsla för att få några tusenlappar och sedan gå och vara orolig över att den där personen vill ha tillbaka sina pengar.
Trots att larm från ambulanspersonal är ett prioriterat ärende kan det dröja innan polisen kommer till sjukvårdarens undsättning. Och ambulansen kommer ofta först till en olycksplats.
- Det värsta med orter som Tierp och Östhammar är att polistätheten inte är så stor, säger Erik Nilsson.
På sistone har ambulanspersonalen fått tydligare direktiv om att i hotfulla situationer avvakta med sin insats.
- Man är vaksam på ett annat sätt än tidigare, säger Erik Nilsson.
Så kallade stickvästar, som ska skydda mot knivar, har diskuterats. Men än så länge väljer Erik Nilsson att avstå.
- Risken är att man skull invaggas i en falsk trygghet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!