Hormonbehandling inte självklart val

Fram till millennieskiftet åt varannan kvinna östrogenpreparat mot klimakteriebesvär. I dag är det färre än en av tio. Många kvinnor är nämligen rädda för att stoppa i sig östrogen efter larmrapporter om ökad risk för bröstcancer.

Foto: Isabelle Bervenius

Uppsala2011-11-01 10:03

Året var 2002 och nyheten slog ned som en bomb: ”Kvinnor som tar östrogen i kombination med gulkroppshormonet gestagen löper ökad risk för bröstcancer och hjärtinfarkt”. I den amerikanska studien WHI, Womens Health Initiative, hade cirka 16 000 kvinnor i åldrarna 50–79 år deltagit. Ett fåtal av dem hade klimakteriesymtom, två av tre var dessutom över 65 år, vilket kan ha påverkat resultatet. Slutsatsen var att kvinnor som börjar med östrogenbehandling har en ökad risk för hjärtinfarkt de första åren. Det ledde till att WHI-studien stoppades och lades ned.

En annan studie några år tidigare (Million Women Study) hade visat att ju längre tids behandling, desto mer ökar risken för bröstcancer. I siffror innebär det att östrogenbehandling som varar mellan tio och femton år kan innebära en ökning från sju bröstcancerfall bland hundra kvinnor till nio fall. Och behandling med östrogen i mer än fem år efter att menstruationen upphört medför generellt sett en ökad risk för bröstcancer. Hormonbehandling är trots allt fortfarande den behandling som rekommenderas för kvinnor med omfattande övergångsbesvär.

Och Mats Hammar, professor i gynekologi vid Hälsouniversitetet i Linköping, menar att östrogenet har fått ett oförtjänst dåligt rykte. Ökad risk för att insjukna i bröstcancer löper också en kvinna som får sin mens tidigt och slutar att menstruera sent eller som föder sitt första barn sent.
– Det beror på att kvinnor utsätts för sin egen hormonpåverkan under längre tid. Och ju senare man väntar med att föda sitt första barn, desto högre risk för bröstcancer. Att amma sitt barn länge har däremot en skyddande effekt.

Läkare väljer i dag att överlåta beslutet åt kvinnan själv. Kvinnan får välja om hon vill ha behandling och då sätts den in när besvären är som störst och individanpassas. Under ytan antyds att hormonpreparat innebär en hälsorisk och Läkemedelsverket rekommenderar att det ges under kortast möjliga tid. Annat var det på 1950-talet och framåt. I flera årtionden lanserades syntetiskt framställda östrogener som ett föryngringspiller för kvinnor. Det skulle ge ny fräschör, vitalitet och livsglädje. Ju längre man åt det, desto bättre. Även kvinnor som inte hade besvär, ordinerades detta påstådda ungdomselexir. I författaren och journalisten Lena Katarina Swanbergs bok Blod svett och tårar – en ilsken bok om östrogen beskrivs hur debatten svängt fram och tillbaka. Först var det kvinnors ungdom som skulle bevaras, därefter hälsan. Och hon menar att kvinnor utsätts för ett jätteexperiment, just för ingen vet än hur hormontillförseln påverkar kroppen i det långa loppet.

I långa loppet påverkas inte bara kvinnan. Från larmrapporter om östrogenets utsläppspåverkan i naturen vet vi att det påverkar fortplantningsförmågan och fosterutvecklingen hos både människor och djur. De kommunala reningsverken klarar inte av att rena restprodukter från hormonpreparaten. Ingen vet hur mycket syntetiskt kvinnligt könshormon som spolats ner i toaletter världen över sedan femtiotalet och som hamnat i sjöar och vattendrag och sen tillbaka in i djur- och människokroppar. Och slutligen: är klimakteriet sjukligt, bagatelliserat eller normalt? Det finns det också studier på. I en av dessa, som refereras i ett nummer av Läkartidningen, beskriver kvinnor klimakteriet som ett normalt stadium som inte kräver någon läkarbehandling. Negativa förväntningar på klimakteriet har dock visat sig leda till mer uttalade symtom. Vissa forskare ser klimakteriet som en social konstruktion. Att beskriva det som ett hormonellt bristtillstånd kan leda till ett sjukliggörande som i sin tur kan vidmakthålla kvinnors underordning. Det kan också påverka bemötandet som äldre kvinnor får inom vården.


BEHANDLINGAR MOT KLIMAKTERIEBESVÄR


AKUPUNKTUR

Övergångsbesvär minskar tydligt med akupunktur och effekten kvarstår flera månader efter behandling. Betaendorfiner, kroppens eget morfin, spelar en nyckelroll. Bildningen av nya betaendorfiner sker nämligen i delar av hjärnan nära kroppens termostat som orsakar värmevallningar. Akupunkturmetoden som frisätter endorfiner används nu i USA, Italien och Schweiz men är inte lika utbredd i Sverige. I vissa landsting, dock inte i Uppsala, ges behandling tio gånger efter besök hos läkare på kvinnoklinikens mottagning. Varje behandling tar cirka en timma. De första gångerna ska akupunktur ges en gång per vecka för att sedan glesa ut till varannan vecka. Av hundratals punkter som kinesiska akupunktörer använt sig av har man valt ut de som ansetts kopplade till menssmärtor. De finns på skalpen, fotryggen, handryggen, underarmen och ryggen. Troligen är dock inte valet av punkter avgörande, utan mer hela proceduren som sådan.



BETEENDETERAPI
Stresståliga kvinnor har färre klimakteriebesvär än kvinnor som är stresskänsliga. En form av beteendeterapi, avslappning, kan minska antalet värmevallningar och svettningar med 65-70 procent och med kvarstående effekt i minst sex månader, visar pågående studier vid Hälsouniversitetet i Linköping. Den går ut på att få musklerna att slappna av med hjälp av andning. Kvinnorna i studien deltar i ett självhjälpsprogram på internet och har lärt sig slappna av på 15–60 sekunder. Målet är att de ska bli så vana vid avslappningsövningen att de automatiskt gör den när svettningar och värmevallningar börjar komma. Teorin är att avslappningen minskat stresshormonet noradrenalin, som tros påverka kroppens temperaturreglering.



HÄLSOPREPARAT
I hälsokostaffärer säljs en hel rad produkter mot övergångsbesvär, det är medel som innehåller fytoöstrogener, som liknar kroppens eget östrogen. Men man bör inte använda dem under någon längre period utan att diskutera det med läkare. I vissa fall har dessa preparat samma risker och biverkningar som östrogen.



ÖSTROGEN
Den mest effektiva behandlingen mot övergångsbesvär är östrogen, ofta i kombination med gulkroppshormon i form av gestagener. Sådan behandling innebär att man tillför hormoner som påverkar hela kroppen antingen med tabletter, gel eller plåster, i så låg dos som möjligt. Oftast blir kvinnan fri från svettningar och värmevallningar när hon behandlas med östrogen som påverkar hela kroppen. Hon får ofta också fuktigare och starkare slemhinnor i slidan och urinvägarna, så att eventuella problem med sveda och klåda minskar. De kvinnor som inte blir helt bra av behandlingen känner ändå en lindring av symtomen. Principen för behandling med östrogen för övergångsbesvär är att kvinnan själv ska avgöra om besvären är så svåra att hon vill och behöver behandlas. Om hon vill det ska hon behandlas med lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid.



MOTION
Värmevallningar kan bero på att produktionen av östrogen i äggstockarna minskar i klimakteriet. Detta hämmar i sin tur produktionen av betaendorfiner i hjärnan. Betaendorfin kan frisättas med motion och undersökningar har visat att kvinnor i övergångsåldern som motionerar minst en gång i veckan mår bättre, både psykiskt och fysiskt, än de som inte motionerar. Själva muskelarbetet stimulerar frisättningen av betaendorfinerna i hjärnan. Rådet för att minska klimakteriebesvär är att motionera minst tre gånger i veckan. Träningen bör pågå i 30–40 minuter och intensiteten bör vara så hög att man behöver duscha efteråt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om