Har vi något att se fram emot 2006?
— Ja.
Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier, nämner bums den väntade ekonomiska uppgången både för företagen och för hushållen.
Men trots att många företag verkar ha medvind pratar man inte om nyanställningar?
— Det finns en tendens att titta bakåt i stället för framåt. Det gör analysen förminskande. Man tror alltså inte att uppgången kommer att bli så pass stor som den blir. Och vice versa, nedgången förutspås bli mindre än den blir.
Finns det något mer som vi kan glädjas åt?
— Tja.
Det blir tyst i luren en stund. Pausen bådar inte gott. Tystnaden håller i sig.
Men hur ser det ut inom områden som ni forskar i? Till exempel bostadssegregationen?
— Ja, där är det kanske inte lika djäkligt som man tror. Men däremot illa på ett annat sätt, säger Joakim Palme som menar att slutsatsen ofta blir fel.
Orsaken till problemen är inte att et
Inte heller menar han att universitetsvärlden kommer att bli nämnvärt mer jämställd under nästa år.
— Det går åt rätt håll men så långsamt, så långsamt. Flickor och kvinnor har en stor potential, det märks redan i småskolan. Många av dem fortsätter till högre studier och tar sin doktorsexamen men därifrån kommer de inte vidare, säger Joakim Palme.
Finns det något riktigt glädjande?
— Jo. Flera av världens fattiga länder i norra Afrika, i Asien och i Mellanöstern har fått så pass god ekonomi att de av egen kraft kan bidra till att förverkliga millenniemålet som går ut på att halvera världens fattigdom inom en tioårsperiod, säger han.
Men även om världsproblemen inte kommer att upphöra nästa år finns det faktiskt annat att glädjas över.
De ensamstående föräldrar som har underhållsstöd från Försäkringskassan kan se fram emot att månadsutbetalningarna blir 100 kronor högre, alltså 1 273 kronor.
Det är den första höjningen någonsin. Underhållsstödet har legat på samma nivå sedan 1996.
På miljöområdet kan också positiva tecken skönjas. Ett nytt avtal har slutits mellan EU:s fiskeministrar för år 2006, som innebär att hotet mot torsken kan minska; fiskarna får färre lagliga fiskedagar och minskade kvoter.
Dessutom kommer stora bensinmackar att bli skyldiga att sälja förnyelsebara drivmedel som biogas och etanol, från 1 april.
De småhusägare som byter ut sin direktverkande elvärme eller oljeuppvärmning kan få pengar från staten. Två miljarder kronor finns för dem som i stället börjar använda fjärrvärme, biobränsleeldade uppvärmningssystem, berg-, sjö- och jordvärmepump.
Hjälper inte något av detta finns alltid fotbolls-VM i Tyskland att längta efter. Mellan 10 och 24 januari är det dags att ansöka om biljetter via Svenska fotbollförbundet.
Och sedan är det inte långt kvar till vinter-OS i Turin. Tävlingarna pågår mellan 19 och 26 februari och man kan bara gissa hur mycket alpina grenar, bob, ishockey och längdskidåkning som kommer att visas i tv.
För den som hellre vill åka själv kan det vara nog så kul att veta att skidvalla ger sämre glid och att det inte är någon mening för motionären att lägga ner dyrbar fritid och pengar på att valla sina skidor.
I januari kommer doktoranden Leonid Kuzmin vid Mittuniversitetet att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning.
Han har själv ett förflutet som vallare på elitnivå. När hans hustru Antonina Ordina tävlade i skid-VM 1995, och tog bronsmedalj, valde han att låta henne åka ovallat. För honom blev det vändpunkten.
Därefter testade han friktionen mellan snö och skidor och upptäckte att glidvallan bara ställer till besvär. Att det var bättre att uttnyttja belagens egna positiva glidegenskaper.
Belagen på dagens skidor är gjorda av ultrahögmolekylär polyeten, ett material med goda nötningsegenskaper, låg friktion och förmåga till självsmörjning.
Kuzmin anser att det är fel att täcka detta utmärkta material med ett som är sämre. Dessutom gör valla att smuts samlas snabbare på skidorna och effekten blir att de glider långsammare.
Tänk om hans upptäckt stämmer även på annat under kommande året. Kanske är mycket av det vi gör av gammal vana enbart något som motverkar sitt eget syfte.