Hopp vill bryta tystnaden

- Traumat går inte över av sig självt. En människa som blir utsatt för sexuella övergrepp i barndomen bär med sig skadorna hela livet, säger Ingrid Brolin, psykolog och ordförande i föreningen Hopp i Uppsala.
De negativa konsekvenserna är viktiga att förstå, dels i arbetet med att förhindra sexbrott, dels för att en utsatt människa ska kunna gå vidare i livet.
Och kanske viktigast av allt: Om förövarna insåg vilka livslånga sår deras brott kan föra med sig skulle också sexualförbrytarna bli färre, menar Ingrid Brolin.
- Många förövare bagatelliserar brottet och säger att "barn glömmer så lätt" och "det var inte så farligt, det var ju kärlek mellan ett barn och en vuxen" eller att "båda var med på det". Förnekande och okunskap från dessa personer bidrar till att sexualbrott mot barn osynliggörs och även möjliggörs, säger Ingrid Brolin.

Utmärkande för personer som blivit utsatta i unga år är att de senare i livet kan få svårt att knyta an i nära relationer, både till sin partner och sina barn. De skaffar sig relationer där de dras till människor som varken vill eller kan möta deras behov. De här personerna har också svårare för närhet och tillit och bygger en mur kring sig själva genom att inte släppa någon in på livet. Vissa bygger upp ett ett extremt kontrollbehov. Eller så slår det över åt det motsatta. Man är gränslös och förmår inte stärka sin personliga integritet.
- Det är ofta antingen eller. De här konsekvenserna är oerhört smärtsamma för individen men kan också ut över människor i omgivningen, säger Ingrid Brolin.

En del förtränger vad de varit med om och lever utåt sett ett välfungerande liv med studier och jobb och familj. Men så en dag rasar allt.
Hon liknar sexuella övergrepp vid ett trauma som växer in i hela personens existens och skapar skuld, skam och rädslor livet ut. Många av offren drabbas av PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom.
PTSD är ett ångestladdat stresstillstånd efter en svår händelse som kan leda till kronisk ångestsjukdom. Det kan handla om att drömma mardrömmar på natten, social fobi, panikångest, känslokyla och återkommande "flashbacks" med påträngande minnesbilder av övergreppen.
Ett barn som upplevt sexuella övergrepp tidigt i barndomen löper större risk att utveckla allvarliga personlighetsstörningar.
- Men många kan kan gå vidare och försonas med det som hänt och må mycket bättre efter hand även om det kan ta lång tid att läka såren, säger Ingrid Brolin.

Eftersom många lider av PTSD eller delar av dessa symtom, arbetar föreningen Hopp med att medlemmarna ska förstå hur övergreppen påverkat dem, först i enskilt samtal och därefter i självhjälpsgrupper.
Men det är ingen terapeutisk behandling som erbjuds. Idén med självhjälpsgrupperna är snarare att ingen ska behöva känna sig ensam med sina erfarenheter, få stöd av andra i samma situation och att jobba strukturerat i gruppen så att var och en får egen samtalstid.
- Jag ser mig själv som en medmänniska och samtalsledare som följer med en bit på vägen med den kunskap och erfarenhet som jag har. Kvinnorna kan sms:a eller ringa mig när som helst, för när minnena gör sig påminda, behöver de här personerna någon att prata med som de känner förtroende för, säger Ingrid Brolin.

I samtalsgrupperna får deltagarna pröva på avslappningsövningar och affirmation i syfte att tänka positiva tankar som stärker självbilden.
- Det kan vara jättesvårt att i gruppen säga "jag är lika värdefull som alla andra" och då börjar man gråta. Det är viktigt att man får lov att säga dessa ord och de har faktiskt effekt. Genom att upprepa dem tillräckligt många gånger blir de till slut jagstärkande, säger Ingrid Brolin.

I vad Ingrid Brolin kallar "Den inre trädgården" får kvinnorna jobba vidare med att stärka sin självkänsla. De tänker sig att de är i sin egna vackra trädgård med blommor och träd som de planterat själva. Men så kommer någon in och trampar ner allt.
- Då har man rätt att säga "gå ut ur min trädgård". Det är en bra metod för att visualisera sin integritet, säger Ingrid Brolin.
Malin Eriksson, som är medlem i Hopp och gör praktik hos Ingrid Brolin, tycker att föreningens medlemmar har en särskild gemenskap.
- Kommer det hit någon ny blir den personen accepterad på en gång. Vi säger "Välkommen i familjen". Det är viktigt att känna den här medmänskligheten för att må bättre, säger hon.
Föreningen ställer också upp med personer som kan fungera som medföljare för sexbrottsutsatta personer i kontakten med olika myndigheter, till exempel polis, åklagare och socialtjänst.
Ingrid Brolin tycker att de som gått i självhjälpsgrupperna blivit hjälpta.

I mötet med kvinnorna följer en process som ger resultat.
- En del har gått in terapi i flera år men säger att de först nu kan gå vidare.
Män och killar är också välkomna och hittills har föreningen stöttat några män. Att det är färre män tror Ingrid Brolin beror på att killar har svårare att prata om sina svåra upplevelser och erkänna för sig själva vad de varit med om.

Hopp vill bryta tystnaden

Sexuella övergrepp mot barn och unga är ett laddat och tabubelagt ämne. Men om vi vågar prata mer om offrens livslånga lidande skulle vi ha färre sexualförbrytare, menar Ingrid Brolin, som jobbar med utsatta kvinnor i föreningen Hopp i Uppsala.