Hon vill begränsa fotouppvaktningen
Alla riksdagsledamöter utom en i Uppsala län vill inte ha en lag som begränsar mediernas möjligheter att bevaka kända personer. Miljöpartiets Helena Leander tycker det är rimligt med begränsningar, av exempelvis närgångna fotograferingar.
Foto:
UNT har ringt runt till länets riksdagsledamöter och ställt två frågor om tryckfriheten.
Alla riksdagsledamöter i Uppsala län utom utom en säger nej till en lag som begränsar mediernas möjligheter att bevaka kända personer. Däremot tycker man att mediernas omdöme bör förbättras när det gäller bevakning av kända personer.
Miljöpartisten Helena Leander är den enda ledamoten som tycker det är rimligt med begränsningar, exempelvis när det gäller så kallade paparazzi-fotografer.
Några av riksdagsledamöterna anser att företag som känner sig utsatta för ofördelaktig publicitet ska kunna kräva skadestånd. Per Bill (m), är en av dem. Han anser att såväl privatpersoner som företag bör kunna få skadestånd efter oriktig publicering.
Agneta Gille (s) är inne på samma linje: Om publiceringen varit till nackdel för företaget.
Per Hultengård är jurist vid Tidningsutgivarna, TU. Han tycker det är viktigt att ständigt påminna om tryckfrihetens betydelse.
- Vi ska inte ta tryckfriheten för given, den måste alltid försvarats, säger han.
Tryckfriheten är inte ett särintresse för medierna, det handlar om medborgarnas rätt till ett fritt meningsutbyte, att var och en öppet ska kunna delta i en diskussion.
TU har sedan 2006 låtit riksdagens ledamöter besvara ett antal frågor på det här området. Enligt Per Hultengård kan man notera att riksdagsledamöternas inställning till tryckfriheten inte är alldeles kompakt.
Somliga anser exempelvis att integritets- och tryckfrihetsmål ska klassificeras som brottmål, eller att skadestånden i tryckfrihetsmål ska höjas mycket kraftigt.
Krav på att inte publicera bild på misstänkta före dom är inte heller så ovanligt.
- Sådana här krav kan resultera i fega och försiktiga tidningar, varnar Hultengård.
Små förändringar, var och en för sig, kanske inte märks så mycket, men ser man till helheten kan det bli avsevärda förändringar.
- Egentligen handlar det om politikernas attityder till medier. Det är politikerna som hörs med sina uttalanden och som också kan påverka juristerna.
En tidigare SIFO-enkät visar att en majoritet av riksdagsledamöterna säger ja till vissa inskränkningar i tryckfrihet- och offentlighetsprincipen. Det handlar bland annat om minskad insyn i rättsprocesser, skärpt sekretess i förundersökningar och att sexistisk reklam ska förbjudas enligt grundlagen.
Så jobbar vi med nyheter