I partiet Aktion för Sigtuna Kommun, som grundades av socialdemokrater som hoppat av 1998, stred hon för bättre mat för de äldre.
I senaste valet gick avhopparna tillbaka till Socialdemokraterna och tills för tre veckor sedan var hon ledamot i äldre och omsorgsnämnden. Då hoppade hon av.
– Vi hade ett projekt som jag tyckte fungerade bra. Vi hade anställt en demenssköterska men hon slutade. Sedan anställdes en ny, men hon skulle inte arbeta mot de anhöriga utan bara med de anställda inom vården. Jag blev så frustrerad. Många förstår inte hur de som vårdar anhöriga har det. Anhörigstödet har blivit sämre i vår kommun, förklarar hon.
Märtha Lindberg kom till Sigtuna på 50-talet. Tack vare makens fackliga engagemang gick hon med i Socialdemokraternas kvinnoklubb. Sedan blev det kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige.
Hon är djupt engagerad i Väntjänsten och anhörigföreningen. Att hjälpa andra sitter i ryggmärgen.
– Min mamma var likadan, säger hon.
Hemma i Vittangi utanför Kiruna fick hon tidigt ta ansvar för sina småsyskon. De var nio i syskonskaran. De sista två barnen föddes samtidigt.
– På den tiden fanns inte ultraljud så man visste ingenting i förväg. Jag minns när de sa: Märtha, din mamma har fått tvillingar. Och jag tänkte: Å nej, inte två till!
Barnen bar in vatten och högg ved och mamman såg till att maten stod på bordet. Mamma Olivia var laestadian. Laestadianerna trodde att Moderaterna var de enda som värnade om kristendomen.
– Jag brukar säga på skoj till mamma att hon har fostrat alla sina barn till goda socialdemokrater.
Hon får tårar i ögonen när hon tänker på alla som bor ensamma hemma och på särskilt boende, de som inte har några anhöriga.
– En person som är dement kan ha mycket spring i benen och behov av sociala kontakter. En god man sköter ofta bara det ekonomiska, säger hon.
På Kafé Träffpunkten bakar hon wienerbröd, ansvarar för att det finns värdinnor och ordnar underhållning. Hon tycker mycket om att baka.
– En gång sa en kvinna: ”Men vilka goda bullar du har bakat, Märtha! Men det var ju hennes egna, hon kände inte igen sina egna bullar.