– Det viktigaste är att ungdomar förstår betydelsen av att engagera sig och att vi är med och bestämmer EU:s framtid genom vår röst, säger hon.
Ett starkt samhällsintresse, särskilt för EU-samarbetet, väcktes för Sara Skaränger Littmarck redan i tioårsåldern. Då hade hon, precis som många andra i den åldern, bestämt sig för framtidsjobbet. Men för hennes del blev valet varken fotbollsproffs, hästskötare eller läkare – utan EU-anställd.
– När kompisarna såg Paradise hotel på tv såg jag på Opinion live, säger hon med ett skratt.
I dag studerar Sara Skaränger Littmarck politik och ekonomi vid det belgiska universitetet KU Leuven. Hon bor i Bryssel, så nära EU:s hjärtpunkt man kan komma. I dessa dagar, med Brexit hängande i luften och EU-valet i sikte, anar hon en vändning i intresset för Europafrågorna, särskilt bland unga:
– Brexit har nog gjort att många fått upp ögonen för EU:s betydelse. Ett utträde för Storbritannien ger stora effekter både för dem och oss. Jag tror det kan få fler att rösta i år.
I möten med kompisar på hemmaplan i Uppsala känner hon ett särskilt engagemang för att få dem att rösta i EU-valet. Även om hennes egen inställning är tydligt EU-vänlig vill hon inte blunda för baksidorna och uppmanar alla att våga utmana sin egen åsikt:
– Försök byt sida och kolla vad partier som du inte tänkt rösta på tycker. Gillar du EU så ställ frågan "vad skulle fördelarna vara med att stå utanför?"
– Det är ett sätt att utmana sig själv men också att få bättre kunskap. Och man kan bli överraskad. Jag har själv ändrat åsikt i vissa frågor på det sättet, säger hon.
Många unga tycker det är svårt att hitta begriplig information om EU. Vad säger du till dem?
– Att det inte är så svårt som man tror, det finns väldigt mycket bra på nätet. Man kan göra SVT:s Valkompass. Den har en del krångliga frågor men är nog lättaste sättet att snabbt få koll. Läs på den svenska riksdagens EU-sida, den är pedagogiskt upplagd.
Hon tycker att EU-bevakningen i svenska etablerade medier är helt okej och rekommenderar en koll på nyhetsappar och EU-sidor.
EU skiljer sig mycket från svensk politik. Hur ska man välja parti eller rätt kandidat?
– Jag tycker inte man behöver gå in på detaljnivå, men det är viktigt att förstå att EU-parlamentet består av partigrupper där flera partier med ungefär samma inriktning samarbetar. Grupperna bestämmer mycket så det gäller att hitta den partigrupp som ligger närmast dina egna åsikter.
Över en kopp te som får kallna i koppen talar sig Sara Skaränger Littmarck varm om EU-bygget. Hon påminner om organisationens rötter i ruinerna av andra världskriget:
– Det är fascinerande att man kunde gå från folkmord och en rädsla för stormakter till att skapa en union där man bestämt sig för att hålla fred och arbeta tillsammans.
Möjligheten för ungdomar att studera eller arbeta utomlands är ett ämne som ligger henne nära om hjärtat. 508 miljoner invånare under ett paraply har en helt annan möjlighet att agera globalt än ett enskilt land, anser hon.
Unga vill ofta se snabbhet i beslut och åtgärder. Är inte EU väldigt trögt och långsamt?
– Man kan bli oerhört frustrerad på byråkratin. Inom miljöfrågorna har vi inte tid att vänta. Och man måste sätta krav på medlemsländer att verkligen arbeta exempelvis mot korruption och för barns rättigheter. Här skulle det behövas skarpa sanktioner för dem som inte agerar, säger hon.
Närmast går hennes studier vidare något år till. Och sedan? Inte förvånande hoppas hon få jobb inom EU-förvaltningen, men ser sig inte i första hand som politiker. Miljö- och jämställdhetsfrågor lockar mest. Och med sitt EU-engagemang kan hon glädja sig åt att leva i en spännande tid, med gott om frågetecken på EU-himlen.