Hon tar strid mot matsvinn

Ingrid Strid är forskare vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon har i dagarna fått 4,2 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att studera livsmedelshandelns matsvinn. Tanken är att sex butiker i Uppsala - Stockholmsregionen som i Axfoods lågpriskedja Willys ska delta i projektet.
- Vi kommer att undersöka hur stort svinnet av kött, och frukt och grönt är i butikerna och vad man kan göra för att minska det. Troligtvis är det här inledningen på ett helt nytt forskningsfält. Jag hoppas att vi på sikt ska kunna studera hela matsektorns svinn, där också hushållen ingår, säger Ingrid Strid.

Hon uppskattar att cirka 25 procent av all mat som produceras i dag går till svinn. Det motsvarar utsläpp av upp till sex miljoner ton koldioxid per år. Hushållssvinnet är störst. Runt 20 procent av den mat som köps åker i soptunnan. Dessförinnan har några procent försvunnit i förädlingsledet och en handfull procent i butikerna.
- Mönstret är detsamma i hela västvärlden och har stor betydelse ur ett klimatperspektiv. Det går åt mycket energi för att producera och transportera maten samtidigt som tillgången på mark och resurser för matproduktion minskar, säger Ingrid Strid.

För att stävja svinnet i butiksledet ska allt som kastas under en veckas tid vägas upp och registreras. Därefter får butikerna i uppdrag att själva införa åtgärder. En lösning kan vara att sänka temperaturen i köttkylarna för att förlänga hållbarheten eller jobba mer med extrapriser när datummärkningen håller på att gå ut.
- Jag tror att svinnet går att halvera. Men det finns en rädsla att förlora kunder om det inte ser proppfullt ut i diskarna. Det gör frukt och grönt kantstött och gammalt och sånt sorteras bort. Med mindre upplagt kan flödena i butiken förbättras. Vet kunderna det så kan det bli ett försäljningsargument, säger Ingrid Strid.

Tillsammans med en ekonom ska Ingrid Strid räkna på vad olika förändringar betyder i kronor och ören för butiken.
Skulle vi slänga mindre om maten var dyrare?
- Visst. Maten är billig i västvärlden. Den står för bara tio procent av en familjs budget. Vi förlorar den största delen när den ligger på tallriken eller blir kvar i kylen. I U-länderna är det tvärtom. Där sker de största förlusterna under produktion, förvaring och transporter på grund av dåligt utvecklade lagrings- och transportsystem.

Borde maten vara dyrare?
- Det kan jag inte svara på. Men om folk tog ansvar för matens miljöbelastning bättre så skulle det vara lättare att minska svinnet. Det vore bra om Sverige kunde sätta ett politiskt mål om att minska svinnet med 20 procent till 2015. Det har man redan gjort i Holland.
Ingrid Strid skulle också vilja att regeln om att varje vara ska märkas med "bäst före datum" ersätts med ett "minst hållbar till" datum.
- Då skulle konsumenterna själva, uppmuntras att lukta, känna och smaka om en vara fortfarande går att äta. Den kunskapen har nästan gått förlorad. I dag tittar många bara på datummärkningen. Har den gått ut så slänger de varan även om den går att äta, säger Ingrid Strid.

Hon tar strid mot matsvinn

Vi slänger mat för miljarder och det tär på miljön. En fjärdedel av all mat kastas innan den når magen. Nu ska forskaren Ingrid Strid från Uppsala undersöka hur stort det svenska matsvinnet är och hur det kan minska.