Anna Singer utsågs i veckan till särskild utredare av adoptionsfrågan av Lena Hallengren, socialminister. Även regeringen tillhör de som ska granskas.
Barn som stulits från sina biologiska föräldrar och adopterats till Sverige och barn som utnyttjats för regimers syften. Därtill svenska myndigheter och aktörer som kan ha känt till oegentligheter, men inte agerat. Om det har SVT och Dagens Nyheter rapporterat.
Avslöjandena har nu lett till att regeringen gett Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala universitet och barnrättsexpert, uppdraget att utreda Sveriges internationella adoptioner.
Till sin hjälp kommer Anna Singer att ha en närmast unikt stor utredningsresurs, i form av tre heltidsanställda sekreterare. Enligt henne själv är det de tre som ska "göra jobbet".
– En statlig utredning brukar ha en sekreterare, möjligen två. Men tre har jag inte hört talas om. Det visar på betydelsen av frågan, säger Anna Singer.
DN som granskat adoptionsfrågan beskrev ditt uppdrag som "enormt". Vad ska du egentligen göra?
– Jag har fyra uppgifter. För det första ska jag klarlägga regelverket under 70 år av adoptioner. Det är i den ändan jag får börja. För det andra ska jag undersöka om det har förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen och beskriva hur olika aktörers ansvar sett ut. För det tredje ska jag ta reda på om aktörer i Sverige haft vetskap om eventuella oegentligheter och vad man i så fall gjort. Det fjärde är att föreslå vad som kan göras för de adopterade i dag, men också för deras adoptivföräldrar.
Har inte medieavslöjanden i Sverige och utomlands redan visat att saker inte gått rätt till?
– Jo, det kan vi nog konstatera. I exempelvis Chile pågår en brottsutredning. Men det här kan handla om andra länder också, det ska vi ta reda på. Vi ska titta brett.
Kommer ni av det skälet söka upp biologiska föräldrar i andra länder?
– Det har vi inte som en uttalad uppgift. Vi behöver ta hjälp av organisationer i de länderna. Men det är ju de svenska förhållandena vi utreder. Det som skett i andra länder ligger utanför vår jurisdiktion.
Sverige är det land i världen som har flest adopterade per capita. Frågan om vad Sverige visste och gjorde åt eventuella oengetligeheter, är den Anna Singer själv helst vill finna svar på.
Om det framkommer oegentligheter, ska ni då ställa ansvariga till svars?
– Nej, det ingår inte i våra direktiv.
Men blir det då inte mest en beskrivning av något som många redan vet har hänt?
– Jo, så kan det bli. Men det beror ju på vad vi kommer fram till. Vår uppgift är att utreda, klargöra och föreslå eventuella lagändringar. Men skulle saker dyka upp, som att representanter i Sverige vetat om att barn stulits från sina föräldrar men inte agerat, då får man hantera det i annan ordning.
För vems skull gör ni främst detta, statens eller barnens och deras familjers?
– För barnens skull. Det kan inte vara på något annat sätt för mig. Sedan ger det ringar på vattnet och blir även för familjernas skull.
Hur kan din utredning hjälpa dem?
– Bara att få bekräftat att något varit på ett visst sätt, kan vara tillräckligt. Majoriteten har det ju gått bra för och de har växt upp under trygga, kärleksfulla förhållanden. Det ändrar sig inte beroende på vad vi kommit fram till. Sedan kan ju vi komma att föreslå stödåtgärder som bidrag till DNA-analys, resebidrag eller samtalsstöd. Exakt vad får vi se, men det blir också en hjälp.
Anna Singer, professor i civilrätt och barnrättsexpert, Uppsala universitet.
I andra länder har man efter liknande utredningar pausat adoptioner. Kan du komma att föreslå det?
– I Sverige har staten hittills funnit att systemet är rättssäkert och kan fortsätta. Men i teorin skulle jag kunna föreslå det, men det vill jag inte säga något om nu. Vi ska föreslå det vi tycker är nödvändigt.
Vilken kompetens ska du ta in i utredningen?
– Jag har sagt att det behövs olika kompetenser, som någon som kan "gräva", för det kommer vi att behöva göra för att hitta information om oegentligheter och eventuell vetskap om det. Man kan tänka sig en journalist, eller en åklagare. Vi kommer också behöva någon med människokännedom, kanske en beteendevetare, eftersom vi ska föreslå stödåtgärder.
Du är själv akademiker. Vad säger det att regeringen utsett en juridikprofessor till utredare av den här frågan?
– Det är en bra fråga. Jag tror att det ger utredningen en annan tyngd när det är en opartisk person som leder. Det är i all fall min spekulation. Även i andra länder har man valt utredare som inte har alls varit involverade. Vi ska utreda alla, även regeringen – och det känner jag inte det minsta rädsla för.
Kommer ni resa till de länder ni avser undersöka?
– Det får vi se, men det finns pengar för resor i vår budget.
"Adoptionsutredningen är viktig och handlar om frågor som rör många på ett väldigt ingripande sätt, inte minst de adopterade barnen", säger särskilde utredaren Anna Singer, professor i civilrätt och barnrättsexpert, Uppsala universitet.
Är du beredd på att dina slutsatser kan bli uppslitande för vissa?
– Ja. Jag forskar om barn annars också och det är ofta frågor som berör på djupet. Men jag är jurist och ska inte bli aktivist, jag ska klargöra och utreda.
Många uppgifter om individernas adoptionsprocess är sekretessbelagda. Kan ni ta del av det materialet?
– Det är en fråga vi tidigt måste utreda. Jag har inte svaret än men min utgångspunkt är att det är något som vi måste lösa. Vi kan inte hamna i en situation där material vi ska undersöka är sekretessbelagt.