Under de pågående Arbetsmarknads- och Näringslivsdagarna i Uppsala berättade arbetsmarknadsministern Ylva Johansson om regeringens taktik för att minska arbetslösheten. Hon talade främst om långtidsarbetslösa ungdomar och svårigheterna med att ta till vara nyanländas kompetens.
– Det är jag som ska lösa det här. Och om det misslyckas är det jag som ska hängas. Men jag sträcker ut en hand och erbjuder ett samarbete med kommunerna, inledde Ylva Johansson sin presentation.
Hon pekade på att arbetsmarknaden ser väldigt olika ut i olika kommuner. Därför behöver man arbeta lokalt för att matcha arbetssökande med rätt yrken.
Därefter talade hon om arbetsmarknadens utveckling under de senaste tio åren. Under finanskrisen skenade ungdomsarbetslösheten, men trots att konjunkturen åter gick upp förblev ungdomsarbetslösheten den samma. Svårast att ta sig in på arbetsmarknaden har de ungdomar som saknar gymnasieutbildning.
Under de kommande åren kommer många personer i Sverige att gå i pension samtidigt som antalet ungdomar sjunker. Ylva Johansson konstaterar därmed att det råder brist på ungdomar, men att allt för många saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.
– Nu krävs det politik för att lösa problemen. Visst är det viktigt att få in en fot i arbetsmarknaden, men det är minst lika viktigt att bli kvar i arbete. Nu måste vi utrusta våra ungdomar så att de har den utbildning och kompetens som krävs för att stanna i arbete, säger Ylva Johansson.
Föredraget avslutades med arbetsmarknadsministern presenterade statistik över nyanlända i Sverige. Hon pekade på att de framförallt är unga människor med god utbildning. Hon föreslår därför att man utvecklar "snabbspår", vilket innebär att så fort en persons kompetens är verifierad finns det förberedda arbetsplatser där personen kan börja arbeta.
Efter föredraget ställde UNT några korta frågor.
Lägger ni över en större del av ansvaret på kommunerna nu?
– Jag erbjuder ett samarbete. Vill kommunerna vara med så lägger vi våra pengar gemensamt för att lösa ungdomsarbetslösheten. Vill de inte vara med så får vi sköta det själva från statens sida.
Är verkligen gymnasieutbildning avgörande för att kunna arbeta?
– Även jobb som inte kräver gymnasiekompetens för att utföras, kräver gymnasiekompetens för att anställas vid. Arbetsmarknaden förändras så snabbt i dag, vilket gör att det är viktigt att kunna lära nytt snabbare än konkurrenterna. Så när företag nyrekryterar tar man i lite extra för att öka möjligheten att behålla den anställda. Vår uppgift är nu att utrusta ungdomarna med den kompetensen som efterfrågas.
Hur ska man få ungdomar att slutföra sin gymnasieutbildning?
– Man måste se till varje individ. Det ska ske i det lokala samarbetet mellan arbetsförmedling och kommun. Jag ska skapa en flexibilitet så att man kan ta fram åtgärder som kan motivera varje enskild individ.
Men blir det fler arbetstillfällen av att fler har gymnasieutbildning?
– Det kommer bli fler arbetstillfällen eftersom företag inte behöver tacka nej till uppdrag på grund av att de saknar kompetens. Arbetsmarknadspolitikens roll är att se till att arbetsgivarna får tag på personer med rätt kompetens till de lediga jobben. Det leder i sin tur till ekonomisk utveckling och nya jobb.
Du presenterade ett förslag på "snabbspår" in på arbetsmarknaden för nyanlända. Finns det inte en risk att man inte hinner utvärdera deras kompetens ordentligt?
– Vi har verktyg för att hjälpa till med validering av kompetens och kan sätta in kompletterande utbildningar där kompetensen inte räcker till.
Du sade vid några tillfällen att det är du som ska hänga om det här inte fungerar. Är du rädd att det inte ska fungera?
– Nej. Visst är det en jättestor utmaning, men då får vi bara ta i ännu mer.