"Hon petade alltid i mitt tidningsmanus"

Hon var förste kurator och han redaktör för nationstidningen. Kvällarna på den trånga, ofta ganska röriga, kuratorsexpeditionen på nationen blev ofta sena. Det var mycket som skulle diskuteras, strykas och ändras. Som förste kurator var Mia Bolkéus även ansvarig utgivare för nationstidningen.
- Jag tyckte att hon var rätt jobbig. Hon la sig i en massa och petade alltid i mitt tidningsmanus, säger Mattias Bolkéus Blom.

Det var i slutet av 1980-talet som hon lämnade Bollnäs för att flytta till Uppsala med siktet inställt på att bli ekonom. För honom var inte målet lika tydligt. Efter att ha lämnat hemstaden Gävle läste han en blandning av språk och humanoriaämnen i Uppsala. Hon spelade fotboll, han föredrog gitarren. Än i dag har de skilda intressen och är i grunden ganska olika varandra. Iallafall enligt dem själva.
- Om inte nationen hade fört oss samman hade vi aldrig träffats, säger Mattias.

Det var under sommaren 1991 som de, trots sina olikheter, började fatta tycke för varandra. Golvet i nationshusets stora sal behövde slipas och tillsammans med ett gäng andra nationsaktiva gjorde de en gemensam insats och slipade golvet med hjälp av en lånad slipmaskin.
- Det var när vi satt där, bland allt slipdamm och drack läsk och åt paj från puben, som jag fick upp ögonen för Mattias, berättar Mia.
Men det var först vid en klubbverksfest senare på sommaren som de blev ett par.
- Detta var under tiden som hon var förste kurator och jag biträdande barmästare. Dåligt ledarskap egentligen, att hon blev tillsammans med mig. Jag som var en underlydande, säger Mattias och ler retsamt mot Mia.
Datumet var den 19 augusti 1991. Exakt, på dagen, fyra år senare gifte de sig och i dag har de tre barn tillsammans och bor i ett hus i Knivsta, utanför Uppsala. Att nationen haft stor betydelse för dem båda är tydligt.
- Man delar något unikt tillsammans. Och det kommer vi att ha med oss genom hela livet, säger Mia.

De träffar fortfarande flera gemensamma vänner från studieåren. Men numera träffas de hemma hos varandra, inte i nationshuset.
- För oss är inte längre nationshuset så viktigt, utan i stället personerna vi lärde känna. Nationen är på sätt och vis aldrig mer än människorna som är där, säger Mattias.
Men även om de inte längre känner sig lika hemma i nationshuset som förr kommer de gärna tillbaka dit. När Mattias disputerade hade han sin disputationsfest i nationshuset. Och när äldste sonen döptes hölls dopkalaset där.
Numera arbetar Mattias på universitetsledningens kansli och för honom är studentvärlden på sätt och vis ständigt närvarande.
- Men nu för tiden är nationsfesterna utbytta mot promotionsbanketter på slottet, säger han.

Mia Bolkéus arbetar som nordisk controllerchef på ett konsultföretag i Stockholm. Hon är övertygad om att hennes år som förste kurator haft stor betydelse, inte bara för hennes personliga utveckling utan också för hennes kontaktnät.
- Att få det ansvaret som 24-åring betydde enormt mycket. Att folk trodde på mig då tror jag har stärkt mig även senare i min karriär.
På frågan om vad det viktigaste är som hon tagit med sig från året som förste kurator dröjer hon en stund med sitt svar. I stället hinner Mattias före.
- Mig, så klart, säger han och ler igen.

"Hon petade alltid i mitt tidningsmanus"

Fem äktenskap och åtta barn. Det är resultatet ett klubbverk på Gästrike-Hälsinge nation i början av 1990-talet. Två av dem som bidragit till statistiken är Mia Bolkéus och Mattias Bolkéus Blom.