Antalet personer som söker vård för ätstörningar har ökat de senaste åren, vilket ökar trycket på vården. Vissa grupper av ätstörningar kan inte ens tas emot inom den specialiserade ätstörningsvården.
Med anledning av det har Klara Edlund som är psykolog, psykoterapeut och docent i psykologi, tagit fram ett nytt digitalt självhjälpsprogram för personer med ätstörningar. Det är ett program som vänder sig till en bred allmänhet där de flesta har normal eller högre vikt.
– Den specialiserade vården för ätstörningar behöver prioritera de som är allra sjukast, det gör att många av de som inte tillhör den gruppen får vänta länge på behandlings, säger Klara Edlund.
Något hon ofta möter i sin verksamhet är att personer som har en ätstörning, men som inte är lågviktiga, har en tro om att deras ätstörning inte är ”på riktigt".
– Många tror därför att de inte har rätt till vård. Det är en uppfattning som jag gärna vill slå hål på, säger Klara Edlund.
Det digitala självhjälpsprogrammet CLAIRE passar den som behöver få in behandling i ett vardagsliv och som är trygg i att arbeta på distans. Det bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) där information varvas med praktiska uppgifter att arbeta med i vardagen. I programmet behöver man jobba med olika uppgifter varje dag för att successivt komma bort från ätstörda tankar och beteenden.
– Det första steget kallar jag för näringsåterhämtning. Deltagarna får stöd i att hitta en fungerande måltidsordning med ett tillräckligt näringintag. Man behöver äta frukost, lunch och middag och mellanmål, bestående av mat som de själva tycker om men som också ger näring. Det kan låta så enkelt, men av erfarenhet vet jag att det enkla ofta kan vara det svåraste säger Klara Edlund.
En annan central del av programmet är att arbeta för att komma till ro med kropp och figur. Kroppsmissnöje och rädsla för viktuppgång är en central del av en ätstörning, oavsett vikt.
– Det här handlar om att ta tillbaka livet genom att utmana sig till att låta kroppen vara i fred, det vill säga avstå från att granska och kritisera den, samt att närma sig situationer som man tidigare undvikit, som till exempel gymmet, badhuset eller att prova kläder i en butik. Man kan faktiskt säga att det här handlar om att ta tillbaka livet.
I början, mitten och slutet av programmet har deltagarna videosamtal med psykolog. Den övriga tiden jobbar deltagaren själv med programmets olika steg.
Den sista delen av programmet handlar om det allra svåraste, att undvika bakslag. Att efter att ha blivit frisk inte få återfall. Detta sker med hjälp av en så kallad vidmakthållandeplan.
– Man har då under de här veckorna byggt en beredskap för bakslag, bakslag som man ju får räkna med kommer. Ju mer förberedd du är på dina sannolika bakslag, desto lättare blir det att snabbt häva dem, säger Klara Edlund.
Det kan handla om livets vanliga utmaningar såsom influensa, stress på jobbet, påfrestningar i relationer eller vaknätter med små barn.
– Vanliga stressorer i livet kan väcka ätstörda tankar som ligger i träda. Med en vidmakthållandeplan har man på förhand en strategi planerad för hur man ska agera för att undvika bakslag. Det är nog behandlingsprogrammets allra viktigaste del.