Hon ger den sjukes perspektiv

Ett tidigt sjukdomsutbrott försämrar tydligt prognosen för framtiden.
- Vi måste sätta in åtgärder tidigt, säger Mia Ramklint, forskare och psykiatriker på mottagningen för unga vuxna i Uppsala.

Studier visar att knappt sex procent av Sveriges tonåringar inom en ettårsperiod har haft depressioner. När man uppskattar hur många tonåringar som någon gång lidit av depression blir andelen ännu högre, uppemot 20 procent.
Många unga lider även av depressiva besvär som inte kan definieras som psykisk sjukdom. UNT rapporterade exempelvis nyligen om en studie som visade att unga flickor ofta stressade och nedstämda.
- Detta är ett folkhälsoproblem. Fler unga verkar också lida av depressioner i dag enligt de studier som gjorts, säger Mia Ramklint, som under Psykiatriveckan ska föreläsa just om depressioner hos unga.
Klara vetenskapliga belägg finns för att debutåldern sjunker och att depression tidigt i livet ökar risken för att sjukdomen ska bli återkommande och för att risken för självmord ökar. Risken för en svårare sjukdomsbild där flera diagnoser kombineras ökar dessutom med sjukdom i unga år. I sin tur leder det till ökat behov av vård.

- Långa uppföljningsstudier av personer som haft psykisk sjukdom som barn är inte någon rolig läsning. Vi borde sätta in alla krafter tidigt, säger Mia Ramklint.
Vad kan man då göra för att tidigt stävja sjukdomsförloppet?
- Det som har vetenskapligt bevisad effekt på unga är medicinering och kognitiv beteende terapi, KBT, gärna i kombination, och en särskild form av korttidsterapi, IPT. Men det fungerar inte på alla, säger Mia Ramklint som också påpekar att insatser som kontakt med kurator eller anpassad skolgång har betydelse.

Medicinering är ständigt omdiskuterat. De mätbara positiva effekterna är små och röster hörs ofta i debatten för att vi medicinerar för mycket. USA och Europa har utfärdat varningar på grund av att risken för att självmord tycks öka bland de som medicineras. Samtidigt finns färska befolkningsstudier från USA och Holland som visar att självmorden i själva verket ökat när medicineringen minskats.
Utbildning av föräldrar är ett bra sätt att arbeta förebyggande, menar Mia Ramklint. Med goda sociala förutsättningar kan man hindra att biologisk sårbarhet får genomslag i form av psykisk sjukdom
- Särskilt för föräldrar vars barn har speciella svårigheter är det här viktigt. Även mot barn till föräldrar med psykisk sjukdom är det viktigt att rikta insatser, säger hon.

På den vita väggen i Elisabet Alphonces arbetsrum hänger färgstarka tavlor. Hon har målat dem själv och säger att en av dem föreställer två "frihetsfåglar".
- Den speglar hoppet och känslan av frihet jag kände när jag kom ur en av mina kriser, säger hon.
Just den målningen finns på omslaget till programbladet för Psykiatriveckan som inleds på måndagen.
- Det finns stora möjligheter till ett friskt liv för den som är psyksikt sjuk. Jag arbetar själv heltid, har sambo och barn, vänner och bekanta, säger hon.
- Det behövs mer hopp inom vården. För patienten är det viktigt att det finns ett återhämtningstänk redan från första dagen, säger hon och påpekar att mycket positivt händer i samhället i dag.
- Det är lätt att inte se det, säger hon.
Även om fördomar om psykisk sjukdom lever kvar är det lättare att berätta om sina besvär i dag jämfört med för tio år sedan, menar Elisabet Alphonce, som pekar på de hjälpande händer som finns bland den rika floran av stödföreningar och självhjälpsgrupper.
- Många härliga initiativ tas hela tiden, som second handbutiken Cappella i Uppsala som kommunen och RSMH driver.
Bredvid hoppet finns dock anledningar till oro. Antalet unga med psykisk sjukdom verkar öka, och debutåldern för sjukdom sjunker.
Under Psykiatriveckan står just de unga i fokus.
- Unga har det inte lätt i dag. Samtidigt som deras framtid är osäker med en svår arbetsmarknad, ställs de inför väldigt många valmöjligheter tidigt i livet. Stressen och pressen är stor redan i skolan, och livet går i ett hastigt tempo med nya intryck hela tiden, säger Elisabet Alphonce.

Hon ger den sjukes perspektiv

Depression verkar öka bland unga och går ned i åldrarna. Men Elisabet Alphonce, utredningssekreterare vid landstingets psykiatridivision som själv varit psykisk sjuk under perioder, säger att hon vill förmedla hopp. Hon har satt samman programmet för Psykiatriveckan.