Hon fixar kornas naglar
Har du hört talas om en klövvårdare? Förmodligen inte - om du inte är bonde eller rör dig i lantbrukskretsar. Det är en udda nisch att fixa pedikyren på kor. Men också ett yrke med lysande framtidsutsikter.
Anette Schaaf har jobbat med kor i elva år och trivs, trots arbetsbördan.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Hon kommer farande på krokiga vägar runt Börje, en dryg mil nordväst om Uppsala.
Det är tidigt i ottan och dagens klövvård ska utföras på 28 mjölkkor på Alsta gård.
- Hej, hej! Välkommen, får man väl säga, hälsar lantbrukaren Hans Axén när den blåa pickupen med tillhörande släp parkerar utanför ladugårdsdörren.
Stålbur
Släpet är en skräckinjagande stålkoloss, en hydraulisk verkstol med tillhörande klövfräs och vinkelslip. Där ska korna ta plats för att få sina naglar fixade.
- Ja, den här stålburen ser ju inte så välkomnande ut. Men den är funktionell och korna spänns varligt fast runt ben, klövar och mage, förklarar Anette Schaaf.
Hon har ett jobb som aldrig verkar ta slut. Efterfrågan är större än vad hon och hennes man Asbjörn mäktar med.
I fjol gjorde makarna cirka 15 000 klövvårdande insatser på både små och större kobesättningar runt om i Uppland. Deras distrikt sträcker sig också över halva Västmanland och ända upp till Dalarna, samt Åland.
Stor brist
Bristen på klövvårdare är uppenbar när man hör Anette berätta om sin jobbvardag.
Den innebär för det mesta arbete sju dagar i veckan, från tidig morgon till sen kväll.
- Ja, det är jättetufft. Men samtidigt ett roligt och fritt jobb som jag stormtrivs med. Jag förstår inte varför fler utbildar sig. Det finns hur mycket jobb som helst och man får en enorm respons. Böndernas tacksamhet är verkligen äkta.
Klövvården är viktig, framför allt ur ekonomisk synvinkel. Det lönar sig att ge korna pedikyr ett par gånger om året, man förebygger bland annat klövsulesår, eksem och klövröta, problem som kan leda till försämrad fertilitet eller att en ko mjölkar sämre och tvingas till slakt.
När Anette Schaaf började var hon den första kvinnliga klövvårdaren i Sverige. I dag är de fem. Uppskattningsvis jobbar ett par hundra personer med klövvård. Det är ett bristyrke som tar många år att bli fullärd i. En del går en kortare utbildning på Svenska lantbruksuniversitetet i Skara.
Lärling
Man kan också gå som lärling hos en klövvårdare.
- Fler kvinnor borde nappa. Kanske är det företagandet som avskräcker? Har man familj måste man ha en man som ställer upp och delar ansvaret för barnen, annars går det inte.
Andra saker som krävs är förstås djurintresset och att man klarar ett fysiskt tungt arbete och inte räds lite skit under naglarna.
- Man ska också gilla att köra bil och kunna vara social med bönderna. Sen skadar det inte om man är ordningsam, praktiskt sinnad, flexibel och gillar att vara ute i ur och skur.
Anette Schaaf har varit klövvårdare i 11 år. Som ung utbildade hon sig till kock, därefter jobbade hon på Ica, i klädbutik, som au-pair och med hästar.
- Ja, med din bakgrund som kock och butiksanställd har du ju kommit till rätt ände av livsmedelskedjan, skojar Hans Axén, innan han leder in dagens första patient, tvååriga kossan Ullis.
Protesterar vilt
Ullis protesterar vilt, det är första gången som hennes klövar ska klippas och hon vill först inte föras in i behandlingsstolen för kornas nagelvård.
Hon hissas upp ett par decimeter från marken, Anette tar tag i vänster bakben och kör i gång sin klövfräs.
Nagelspån ramlar ned på marken som tunna små plastbitar, Ullis har lugnat ner sig och tittar godmodigt, lite sorgset rakt ut i tomma intet.
- Kor sparkas nästan aldrig, de är inte som hästar. De är snälla men kan trilskas lite om de känner sig stressade, säger Anette.
När Ullis är färdig leds nästa mjölkko fram. Hans Axén, som också har ungdjur och hästar, arrenderar familjegården av sin mor. Han berättar att hans far skötte klövvården förr i tiden.
- Vissa bönder gör det själva. Men det är inget att sträva efter. Här får du snabb hjälp av ett proffs med rätt utrustning.
Föreläser
Även om en klövvårdare ägnar större tiden av sin arbetstid åt att klippa ner kornas naglar, finns det också annat att göra inom yrket.
- Jag åker runt och föreläser och håller kurser så ofta jag hinner. Man kan åka på internationella konferenser och ta del av de senaste rönen inom klövvård, möjligheterna är många, säger Anette Schaaf innan hon tar sig an nästa ko.
Det är Hjärtros som står på tur. Hon har varit med förr och låter sig ledas in i stålburen utan minsta knot.
UNT-Fakta:
Namn: Anette Schaaf
Ålder: 38 år
Bor: På en hästgård i Vendel
Familj: Man och tre barn
Yrke: Klövvårdare, ordförande i Svenska klövvårdsföreningen.
Intressen: Har egna hästar som hon sköter vid sidan av jobbet. Intresserad av distansridning.
Så jobbar vi med nyheter