Mahmoud Shepero och Harris Stamatopoulos är ansvariga för projektet vid Uppsala universitet som ska få fler att välja cykel och kollektivtrafik. "Vi vill komma med en bibel så att folk kan göra övergången till hållbara transporter", säger Harris Stamatopoulos.
Fokus klimatet
– Hur får vi människor att lämna sina bilar hemma och i stället cykla, promenera eller åka kollektivtrafik till platser de ska till? Det är definitivt en viktig fråga för städer, eftersom lagar och regleringar inte kommer att räcka till för att tackla den här utmaningen, säger Claudia Luger-Bazinger, psykolog och koordinator i projektet, vid Salzburg Research.
I maj i år startades projektet DyMoN, Dynamic Mobility Nudging, som hoppas kunna påverka folks transportval genom beteendeförändring. Projektet är ett europeiskt samarbete mellan Österrike, Tyskland och Sverige för att bidra till att städer når sina klimatmål. I dag står transporter för 25 procent av europeiska städers totala utsläpp. Därför ska projektet undersöka om "nudging" kan minska privatpersoners bilåkande.
Nudging är att vägleda en person i en önskad riktning – utan att använda förbud eller hot, berättar Claudia Luger-Bazinger. Grundkonceptet i nudging är att uppmuntra till bättre beslut genom att förenkla det alternativ som är bra för individen. Om det hälsosamma valet är mer lättillgängligt "luras" vi till att välja det, som att lägga frukt vid kassan i matbutiken i stället för smågodis.
– Nudging kan exempelvis vara att placera salladen i början av buffébordet, studier visar att personer tar mer sallad än de brukar och att de även minskar på mängden kött, säger Harris Stamatopoulos, ansvarig för forskningssamverkan i projektet vid Uppsala universitet.
Man kommer att undersöka hur realtidsdata såsom väder, trafik och utsläpp kan användas som uppmuntran.
– Det kan vara att man får ett meddelande som: "i dag är det soligt, bättre att du tar cykeln!" eller att man ser att det är långa bilköer och att man sparar tid på att ta cykeln till jobbet den dagen, säger Mahmoud Shepero, postdoktor vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet.
Harris Stamatopoulos vill involvera politikerna i projektet för att forskningen ska omsättas i praktiken.
Enligt Harris Stamatopoulos finns det olika typer av nudging som kan användas för att få folk att använda cykeln och hållbara lösningar i stort. Till exempel "gamification", vilket är att införa ett spel- eller tävlingsmoment till cyklandet. Tidigare studier visade att folk tog cykeln oftare – när de såg att grannarna gjorde det. Han menar att vi blir påverkade av vad andra gör: ”De andra använder cykel– why not me?”.
Projektet är treårigt och kommer att involvera politiker och invånare för att forskningen ska omsättas i praktiken. Uppsala kommun sitter med i projektets referensgrupp.
– Vi vill jobba med politikerna, så att vi kan komma med en handbok, en bibel, för att folk ska ha all information som behövs för att göra övergången till hållbara transporter, säger Harris.
Mahmoud Shepero arbetar som forskare vid Ångströmlaboratoriet och arbetar med det nya projektet DyMoN.
Någon som ställer sig positiv till projektet är Anna Persdotter, KBT-terapeut och naprapat. Hon cykelpendlar själv från Knivsta, där hon bor, till Uppsala. En sträcka på 2,5 mil enkel väg. Pendlingen för henne är ett sätt att spara pengar och göra en insats för miljön. Dessutom ser hon stora hälsofördelar:
– Det finns något som kallas för gyllene halvtimmen, att få till 30 minuters vardagsmotion om dagen. Om du tar cykeln på morgonen, säg att det är 10-15 minuter till ditt jobb, då har du fått till den där halvtimmen. Den halvtimmen gör att du förlänger ditt liv med flera år, och dessutom höjer livskvalitén.
Cykelpendling är bra för hälsan, plånboken och miljön. Anna Persdotter vill uppmuntra fler att ta cykeln: det räcker med en halvtimme om dagen. Hon själv cyklar från Knivsta till Uppsala.