Hon är första guldsmedsmästaren på 18 år

Allt fler väljer lärlingsvägen in i arbetslivet och intresset för hantverksyrken ökar. Uppsalabon Jenny Davidsson har just tagit mästarbrev som guldsmed tack vare lärlingssystemet.

Mästare. Jenny Davidsson började som lärling hos Färnert Guldsmeder i Uppsala 2002. Nu är hon den första guldsmeden på 18 år som tagit mästarbrev i Sverige.

Mästare. Jenny Davidsson började som lärling hos Färnert Guldsmeder i Uppsala 2002. Nu är hon den första guldsmeden på 18 år som tagit mästarbrev i Sverige.

Foto: Anders Ahlgren

Uppsala2015-10-08 09:39

Jenny Davidsson har haft drömmar om guldsmedsyrket ända sedan hon gick i gymnasiet, men andra intressen kom i vägen. Hon utbildade sig istället till grundskolelärare men brände ut sig då hon inte kunde släppa ansvaret som lärare utanför jobbet. Hon insåg att hon behövde skola om sig, och bestämde sig för att fortsätta på spåret med silversmide som hon gått kurser i tidigare.

– Jag tyckte det var kul på smideskurserna och det var något som funkade att göra även när jag mådde dåligt. Det var då jag tänkte att det kanske är något jag faktiskt borde hålla på med. Det hade ju alltid funnits i bakhuvudet, säger hon.

2002 fick hon plats som lärling på Färnert Guldsmeder i Uppsala, och 2008 tog hon sitt gesällbrev och fick anställning hos Suzanne Färnert. För många guldsmeder är det där resan slutar, men Jenny ville fortsätta. Nu har hon blivit den första guldsmeden på 18 som tagit mästarbrev i Sverige. Hon har lagt hela sin semester och en hel del pengar på att göra sitt mästarprov som går ut på att tillverka tre smycken som uppfyller vissa kriterier. Efter nervös väntan fick hon för ett par veckor sedan beskedet att hon klarat det svåra provet.

– Det hade aldrig gått om jag inte fått lärlingsplats. Jag har familj och hade inte haft möjlighet att flytta iväg och plugga, säger hon.

Att fler går vidare och tar sitt mästarbrev är viktigt för yrket, menar guldsmeden Suzanne Färnert som tog emot Jenny som lärling.

– För att få ta emot lärlingar måste man vara mästare. Om inte fler blir mästare blir det inte heller några lärlingar och då finns det inget yrke kvar, säger hon.

Och det är allt fler som väljer att gå som lärling för att ta sig in i yrkeslivet. Yrkesutbildningen Hantverkslärling i Leksand förmedlar lärlingsplatser över hela landet. Där ser man ett ökat intresse för hantverksyrken, och ett allt större söktryck. Just guldsmed, tillsammans med tapetserare och skräddare, är det populäraste valet.

– Jag tror att man pratar mer om att bevara de här gamla yrkena. Och så tror jag att den här slit och släng-perioden är lite förbi. Man vill bevara och restaurera gamla saker istället för att bara köpa nytt, säger Catharina Thyr Carlsson, administratör på Hantverkslärling.

Och enligt Suzanne Färnert är lärlingsvägen den enda sanna vägen in i yrket.

– Det är bara där man lärt sig yrket från grunden. Många vill inte ens ta gesällbrev utan utbildar sig på konstfack till exempel. Det är att kasta bort fyra år av sitt liv tycker jag. Som att studera utan att ta examen. Men ska man bli lärling måste man vara entusiast och lägga många år på det. Inte alla orkar, säger hon.

Gesäll- och mästarbrev

Gesällbrevet är ett bevis på att en hantverkare uppfyller kraven på yrkeskunnande inom sin bransch. En kvalitetsgaranti både för hantverkarens kunder och för de företag som vill anställa. Gesällbrev finns i ett flertal europeiska länder och i Sverige utfärdas 800-1 000 gesällbrev per år. Idag kan man ta sitt gesällbrev i omkring 75 olika yrken. Ett gesällbrev innebär att man har tillräckliga kunskaper för att få jobb inom yrket.

Mästarbrevet är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke. Det utfärdas av Sveriges Hantverksråd till de hantverkare som uppfyller de krav som anges i Lag och Förordning om mästarbrev för hantverkare. Det bör vara minst två år mellan gesällbrev och mästarbrev. För att ta mästarbrev ska man ha varit verksam i yrket i minst sex år.

Källa: Hantverkslärling

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!