Med siktet inställt på Stadsträgårdens lekpark frigör Marcus Frank sin 18 månader gamla dotter från cykelstolens sele när en träningsklädd tjej närmar sig. Hon är en av 107 000 följare på hans Instagramkonto Koststudion, och vill säga tack. Tack för att kontot finns, tack för att det avdramatiserar och neutraliserar mat, och tack för att hon – på grund av Marcus och kontot – precis vågat köpa sin första godispåse på flera år.
– Hon älskade godis, men det hade varit för jobbigt för henne att äta. Jag blev såklart glad över att Instagramkontot hade inspirerat henne, men gladast blev jag över att hon hade tagit det steget. Det berörde! säger Marcus Frank om mötet från i våras.
Tjejen är en av många människor som funnit inspiration – och sinnesro – i 27-åriga Uppsalabon Marcus Franks Instagramflöden. På kontona Koststudion och MackansKost delar han med sig av ett avdramatiserat sätt att tänka kring vad vi äter. Tallrikar som dignar av färgglad mat trängs med välsorterade godisskålar i flödet för att sprida idén om att man inte behöver tänka på mat utifrån kategorier som "nyttig" eller "onyttig". Marcus tycker inte att mat behöver värderas alls – hans ledord är: "mat ska få vara mat".
De båda Instagramkontona började egentligen som plattformar där Marcus, som 2018 utbildade sig till kostrådgivare, kunde dela med sig av recept och matnyttig information. Men snart tog innehållet en ny riktning.
– Folk började höra av sig och berätta att de hade en komplicerad relation till kosten. Det märktes också på vilka frågor de ställde, och hur de uttryckte sig. För många är kosten något laddat och förknippat med ångest – de har ångest inför, under och efter måltiden, för att de likställer sig själva med sin mat. Om de äter något som kategoriseras som "onyttigt" eller "dåligt" är det många som då känner sig onyttiga eller dåliga som personer.
Marcus egna tankar hade gått i liknande banor under tonåren. Han började löpträna väldigt mycket och plockade bland annat bort en stor del av kolhydraterna ur sitt dagliga matintag – för så stod det på löpsedlarna att man skulle göra. Inte heller favoritfikat undkom det restriktiva tankesättet.
– Jag älskar chokladbollar. Jag gör det nu, och jag gjorde det i tonåren. Så när jag skulle baka på helgen googlade jag på recept för "nyttiga chokladbollar" med dadlar och proteinpulver. Då kändes det mer okej och "rätt" att äta dem – fast de varken gjorde mig nöjd eller var det jag egentligen behövde.
I Instagramflödet ersattes portionsberäkningar och kaloriantal av reflektioner kring det laddade tankesätt många har gällande kost. Då exploderade responsen. Många kände igen sig och tyckte att det var skönt med en mer neutral syn på mat, och ett budskap om att vi – i kontrast till det vedertagna talesättet – inte är vad vi äter.
– Där och då började jag bli mer intresserad av hur viktiga våra tankar kring kost också är för vår hälsa, säger Marcus och fortsätter:
– Det är lätt att bara se proteinmängder och exakta kalorier men så glömmer vi lite bort hur vi känner oss efteråt och hur vi behandlar oss själva.
Man behöver inte känna sig misslyckad eller dålig för att man tuggat i sig en hamburgare inhandlad i drive thru-luckan på en snabbmatsrestaurang, menar Marcus. Men bara för att man inte längre benämner måltiden som "onyttig" betyder det inte att det är en bra idé att äta den till alla dagens mål, hela veckan lång. I stället förespråkar han ett balanserat helhetstänk.
– Jag försöker sprida en syn om att olika typer av mat kan vara passande i olika situationer. På morgonen är det kanske inte bäst att trycka en godispåse, utan att käka en mättande frukost som ger en bra start på dagen. Det kan vara det bästa i just den situationen. Men på fredagskvällen kanske det bästa för mig i stället är att få käka mina favoritgodisar, för det ger mig också någonting i mitt liv som jag vill ha och mår bra av.
– Det handlar om att försöka tänka vad man behöver i just den här situationen, i stället för att hela tiden väga in vad som är nyttigt eller onyttigt, bra eller dåligt. Det gäller att hitta en balans som man mår bra av och inte värdera sig själv som person efter varje val.
Är det något Marcus lärt sig under åren med Instagramkontona och i kontakten med följarna – i varierande åldrar, kön, kroppstyper och klädstorlekar – så är det att en knepig kostrelation kan uppenbara sig i alla olika slags människor. Och det syns inte alltid på utsidan.
– Det finns de som tror att den som kämpar med kosten alltid är supersmal. Men så är det inte. Det har inget utseende. Den komplicerade relationen till kost har ingen kroppsform.
Den knepiga kostrelationen tar sig inte heller samma uttryck för alla människor. När man pratar om ätstörningar tänker nog de allra flesta på anorexia eller bulimi, men även restriktivt ätande och ett stort fokus på vad man stoppar i sig kan vara en slags ätstörning.
Frisk & Fri, riksorganisation mot ätstörningar, skriver på sin hemsida att: "Framförallt kännetecknas ätstörningar av hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande och sin egen kropp. Man blir mycket upptagen av tankar kring mat, ätande och i vissa fall sitt utseende, och många med en ätstörning är också väldigt självkritiska samt ställer höga krav på sig själva."
Marcus använder sin plattform för att inspirera till ett sundare kosttänk och hoppas kunna hjälpa fler människor att våga äta mat dom gillar och mår bra av på olika sätt, och kanske till och med våga köpa den där första godispåsen på flera år.
Han tror att en bra teknik för att förbättra sin relation till mat är att sluta kategorisera den utifrån nyttighetsgrad. En annan teknik är att sluta jämföra sin mat med andra – vare sig det rör sig om influencers på Instagram eller kollegorna i lunchrummet. Men det han tror är allra viktigast att tänka på för de som kämpar med negativa tankar kring sin kost, och i förlängningen sin kropp, är att inte vara rädd för att söka hjälp.
– Våga ta hjälp. Många kan tycka att de inte är tillräckligt sjuka eller drabbade – men då jämför man sig med någon annan, och det finns ju inget utseende för komplicerade relationer till kost. Det finns ingen mall. Det gäller att hitta sin egen balans.