I ett par veckor har högstadieeleverna på Eriksbergsskolan haft distansundervisning på deltid. Men nu övergår man till vanlig undervisning, vilket niondeklassarna Sara Bodinger, Miranda Söderholm, Maryam Alramahi och Emiliano Pontvik tycker känns bra – även om det var skönt att få sovmorgon.
– Det som är skönt med distansundervisning är att man får lite sovmorgon. Det dåliga är att det är svårare att få hjälp, säger Sara Bodinger.
Hon går i nian på Eriksbergsskolan, en av de högstadieskolor i Uppsala som haft distansundervisning på deltid efter jullovet. Emiliano Pontvik, också han niondeklassare, skakar på huvudet.
– Jag tycker inte att det är nice. Man är ju mycket mindre med kompisar, konstaterar han.
Inför vårterminens start meddelade regeringen att även landets högstadieskolor, och inte bara gymnasierna, får ha distansundervisning. Men: det får bara användas som en sista utväg om det inte går att minska trängsel på andra sätt eftersom undervisning i skolan anses bäst både för elevernas möjligheter att lära sig och det sociala sammanhanget.
Efter diskussion med regionens smittskyddsenhet meddelade Uppsala kommun att det inte blir någon generell distansundervisning här. Men 7 av Uppsalas 20 kommunala högstadieskolor har sedan på egen hand beslutat att inte ha all undervisning på plats.
– Skolorna har olika förutsättningar att förhindra trängsel. Särskilt kring matsalen har det varit svårt på vissa skolor. Men nu när smittspridningen inte är lika stor planerar vi för en gradvis återgång till närundervisning, säger Erik Ojala, chef för den kommunala grundskolan.
När ska det vara genomfört?
– Vi har sagt 8 februari, men det är inte säkert att alla skolor hinner ställa tillbaka helt till dess.
Är högstadieelever generellt tillräckligt mogna för att klara distansundervisning?
– Nej, och det gäller ju även en del gymnasieelever. Det är väldigt individuellt hur bra man klarar det. För elevernas utbildning och hälsa bör vi ha så mycket närundervisning som möjligt.
Grundskoleelever anses inte vara drivande i smittspridningen. Är det för hårt då att ta till distansundervisning?
– Hade det blivit under en längre period vore det såklart inte bra, och nu när smittan minskar har vi i dialog med smittskyddet konstaterat att det inte längre är en rimlig åtgärd. Det viktigaste framöver är att personalen håller distans mellan varandra eftersom studier visar att elever inte smittar lärare i någon högre grad.
"Jag tycker inte att det är nice. Man är ju mycket mindre med kompisar", säger Emiliano Pontvik om distansundervisning. Här sitter han med från vänster Sara Bodinger, Miranda Söderholm och Maryam Alramahi. De går alla i nian på Eriksbergsskolan.
Skolorna har valt olika former för distansundervisning. Fån enstaka lektioner till att en årskurs är hemma åt gången, det vill säga var tredje dag. På Eriksbergsskolan kör man den senare modellen.
– Det är klart att det är tufft för många elever, särskilt för sjuorna. Vissa gillar distansundervisning, men vi märker att vissa blir oroliga och tycker att det är jobbigt. Elever som sedan tidigare har det svårt får det ännu svårare. Därför kommer vi att återgå till enbart vanlig undervisning nu, säger Petra Bruce, Eriksbergsskolans rektor.
Var det förhastat med distansundervisning?
– Nej. Det blir trängsel i matsalen och vi hade svårt att få tonåringarna att hålla distans. Dessutom fanns en oro bland personalen. Men nu när smittspridningen minskar vill vi återgå till vanlig undervisning så snart som möjligt.
De niondeklassare vi träffar på Eriksbergsskolan tycker att det är skönt att perioden med distansundervisning blev kort.
– Om vi hade haft distans på heltid skulle jag ha blivit deprimerad. Jag hade aldrig klarat det, säger Emiliano Pontvik.
Maryam Alramahi upptäckte dock en klar fördel med att sitta hemma:
– Man fokuserar bättre för det sitter ingen bredvid som stör.