Högskoleprov även för dyslektiker
På lördagen skrev närmare 40 000 personer högskoleprovet. Av de drygt 1700 som skrev det i Uppsala genomförde åtta av dem provet i en skrivsal i Ekonomikum. Alla dyslektiker.
- Jag märkte redan när jag var liten att det var något som inte stämde. Det tog alltid längre tid för mig i skolan att läsa och skriva. När dom andra vara klara med sin läsuppgift hade jag kommit halvvägs. Det var jobbigt, berättar Sara Windahl.
Små skillnader
Skillnaden mellan hennes högskoleprov och det prov som icke-dyslektiker skriver är marginell: Dyslektiker får lite mer tid på sig och svarshäftet har en tydligare utformning. Dessutom får gruppen som skriver inte vara för stor, högst 20-25 personer.
- Vi får lite längre tid för provet, men det är svårt ändå. Man känner tidspressen, säger Sara Windahl.
Ingen naturlig känsla
Daniella Jansson minns förra gången hon skrev högskoleprovet.
- Det var det vanliga högskoleprovet, otroligt pressande. Man blandar ihop ord och bokstäver, exempelvis p istället för b. Som dyslektiker har man ingen naturlig känsla för ordens uppbyggnad eller hur ord betonas, säger Daniella Jansson.
Skolan måste bli bättre
Fallgroparna för en dyslektiker är många. Omkastade bokstäver kan innebära att ordet dem blir med, travare blir tarvade och sprutar blir spurtar. Det är heller inte självklart hur man läser talet 272 - det kan bli 227.
Såväl Sara Windahl som Daniella Jansson tycker att skolan måste bli bättre på att stödja elever med dyslexi.
- Skolan vill nog inte se problemet, det kostar för mycket, tror, Daniella Jansson.
Vid högskolor och universitet kan elever med funktionshinder få tillgång till specialhjälp och anpassade datorer.
- Det är så dags då, säger Sara Windahl.
Drygt 100 uppgifter
Det återstår ännu någon timme innan dagen är slut. Flera uppgifter återstår och det är för tidigt att sia hur det gick för Daniella och Sara den här gången. Men om det behövs, kan dyslektiker precis som alla andra skriva högskoleprovet flera gånger.
Högskoleprovet består av drygt 100 uppgifter fördelade på ett antal delprov. Det som provet mäter är ordförståelse, logiskt tänkande kring matematiska problem, svensk och engelsk läsförståelse samt förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor.
Fotnot: Facit till högskoleprovet publiceras på Umeå universitets webbplats: http://hogskoleprov.umu.se/hprov/
Fakta: Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter är en övergripande term som omfattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett orsak. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar.
Begreppet specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Tidigare var ordblindhet ett vanligt begrepp.
Läs- och skrivsvårigheter kan bland annat bero på syn- eller hörselproblem, språklig understimulering, språkstörning, emotionella problem och dyslexi.
En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen har betydande svårigheter att läsa och skriva.
Källa: Svenska Dyslexiföreningen
Så jobbar vi med nyheter