Den kraftigt förbättrade överlevnaden för extremt för tidigt födda barn i Sverige har inte skett till priset av att en växande andel barn lever med svåra handikapp. Även om funktionsnedsättningar är vanliga bland extremt för tidigt födda barn är de för det mesta lindriga.
Det framgår av en svensk studie, som publiceras i veckans nummer av den en välrenommerade medicinska tidskriften JAMA.
– Glädjande nog ser vi att de extremt för tidigt födda barnen här i Sverige på några års sikt klarar sig minst lika bra eller till och med bättre än i länder där överlevnaden i denna grupp är betydligt lägre än hos oss, säger professor Fredrik Serenius vid Akademiska sjukhusets nyföddhetsavdelning.
Studien har följt upp 456 extremt för tidigt födda barn när de var 2,5 år gamla och jämfört deras mentala och fysiska utveckling med lika gamla barn som fötts i normal tid. Alla för tidigt födda barn hade fötts före den 27:e graviditetsveckan, några så tidigt som i den 22:a graviditetsveckan.
Barn som föds så tidigt är extremt omogna och sköra. För några årtionden var det sällsynt att de över huvud taget överlevde förlossningen och de första dagarna därefter, och de få som gjorde det fick ofta svåra CP-skador och andra allvarliga fysiska och psykiska handikapp.
Undersökningarna som gjordes i den nya studien visar att 42 procent av de extremt för tidigt födda barnen vid 2,5 års ålder inte hade några funktionshinder alls, jämfört med 78 procent för barnen som hade fötts efter en fullgången graviditet.
Vart nionde mycket för tidigt fött barn hade dock något allvarligare funktionshinder, till exempel en handikappande CP-skada eller kraftigt nedsatt och försenad intellektuellt utveckling. Ju tidigare barnet fötts, desto större var denna risk.
– Samtidigt var det både glädjande och litet överraskande att se att allvarligare syn- och hörselskador var ovanliga, även bland de allra tidigast födda barnen. Bara fyra barn var blinda och bara ett var helt dövt. Av barnen med CP-skador hade bara sex så svåra skador att de inte kommer att kunna gå, säger Fredrik Serenius.
Enligt forskarna bör det finnas utrymme för att ytterligare sänka risken för olika funktionshinder genom en än mer aktiv vård och uppföljning av mycket för tidigt födda barn.
– Dit hör förbättrad infektionskontroll, bättre nutrition, minskad stress och optimal smärtlindring under intensivvårdsperioden, ökad delaktighet av föräldrarna i vården och en aktiv och individanpassad uppföljning efter utskrivningen från sjukhuset, säger Fredrik Serenius.
En ny uppföljning kommer att visa hur det har gått för barnen när de är 6,5 år gamla.