Högre krav i arbetslivet

Med ett långt fackligt engagemang, de senaste tre åren som avdelningschef för Tjänstemannaförbundet HTF i Mälardalen, har Gunilla Granberg på nära håll sett vart utvecklingen på arbetsmarknaden tagit vägen.
— Det sociala ansvaret finns inte och de som inte orkar med tempot har försvunnit från arbetsplatserna. Både stora och små företag påstår att det inte finns några omplaceringsmöjligheter för den som blivit sjuk av stressen, säger hon.

På förrättning i Uppsala
När vi träffas för en intervju i ett soligt Uppsala har hon dessförinnan varit på en förhandling för en av sina medlemmar. Ärendet var ett av de vanligaste HTF-facket tvingas ta strid om: uppsagd på grund av arbetsbrist.
Hennes drygt 8 000 medlemmar finns inom privat handel, service och transport i hela Mälardalsregionen: Västerås, Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Uppsala.
— De är ofta anställda på små företag, där det inte finns någon möjlighet att bilda lokala klubbar. En av mina uppgifter är att sköta de lokala förhandlingarna.
I jobbet ser hon hur de arbetsrättsliga lagarna sätts ur spel på många arbetsplatser. Ofta på grund av okunskap men också för att arbetsgivare tar lagen i egna händer av strikt ekonomiska skäl.
- Varje år hjälper HTF enskilda medlemmar att få ut lön och semesterersättning som de har rätt till men inte fått. Totalt handlar det om många miljoner som företag inte betalar ut till sina anställda förrän HTF kräver dem på pengarna.

Branscher utan facklig tradition
Gunilla Granbergs specialitet är bemannings- och telemarketingföretagen, Sveriges mest expansiva branscher, där de anställda hoppar från jobb till jobb, där det fackliga engagemanget oftast är svagt och där arbetsrätten är ett okänt kapitel för vissa företag.
— Ett typiskt exempel är att arbetsgivaren måste förhandla före uppsägning, men det sker inte alltid. För våra medlemmar kan det betyda mycket för deras framtida försörjning att jag är med, säger hon.
Den allt tuffare arbetsmarknaden löper som en röd tråd under hela vårt samtal.
De oförlåtliga arbetsplatserna.
Jobben som bara rymmer höga krav.
Där de som inte orkar maxprestera varje dag exkluderas.
Underbemanningen som allt oftare leder till "plötslig vuxendöd" och sjukskrivning för dem som sliter ut sig.
— Och den ökade förekomsten av behovsanställningar, som tidigare klarades med en "lagerhållen buffertarbetskraft" där arbetsgivaren nu tar sig friheten att anställa vid toppar.
Det kan innebära att en person får jobba upp till 60 timmar i veckan under en viss period, inte har rätt att ta ut semester och om man tvingas sluta inte har rätt till a-kassa, eftersom lagen bygger på att det finns en uppsägningstid.
— Det är en fråga som HTF driver starkt och vi funderar på att ta den ända upp till Arbetsdomstolen. Det drabbar ungdomar som kan ha det så här under längre tid än ett halvår, vilket är maxgränsen för en anställning vid tillfällig arbetstopp, säger hon.
En av HTF: s hjärtefrågor har i flera fall uppmärksammats i medierna. Det handlar om de kvinnor som sägs upp under föräldraledigheten på grund av arbetsbrist. Nu har regeringen lagt fackets förslag om att man inte ska kunna bli uppsagd under föräldraledighet som ett lagförslag.
— Jag har drivit 100 sådana ärenden under de senaste fem åren som jag har varit på HTF. Det är ett jätteproblem. Ofta drabbar det kvinnor i nyckelpositioner, exempelvis butikschefer som arbetsgivaren ställer högre krav på, att de alltid ska vara tillgängliga, säger Gunilla Granberg.

Attityder kan förändras
Hon radar upp fler exempel på hur anställda kommer i kläm, hur en alltmer mekanisk syn på människan i arbetslivet sprider sig, en dyster bild som inte blir lika mörk när hon vänder på resonemanget.
— Jag känner verkligen att jag kan göra en insats i det här jobbet. Det går att förändra både attityder och ta strid för arbetsrätten som i slutändan har stor betydelse för enskilda medlemmar.