– Ta ett djupt andetag. Nu vidgar du bröstkorgen och får ett undertryck i den som gör att luft åker ner i lungorna, genom svalget och luftrören.
Överläkare Eva Lindberg sträcker på halsen och följer den med handen när hon förklarar vad som händer när man snarkar. Här på Akademiska sjukhusets Sömn– och andningscentrum forskar hon och hennes kollegor om bland annat just snarkningar och sömnapné.
– Problemet är att vissa av oss är för trånga i sitt svalg, vilket inte märks när man är vaken för då håller musklerna i svalget de övre luftvägarna öppna. Men när man somnar slappnar musklerna av och passagen blir för trång. Kroppen tar ännu djupare andetag för att få i sig mer syre, och när luften då passerar snabbt genom den trånga passagen vid inandningen skapas vibrationer i gommen och slemhinnorna. Vibrationerna är det vi kallar snarkningar.
Snarkning är ett utbrett fenomen och få snarkare är så väldokumenterade som Uppsalaborna är. På 1980-talet gjordes här världens första befolkningsstudie på sömnapné, som kan vara hopkopplat med snarkning. Resultatet, som visade att besvären var vanligare än man trott, förvånade forskarna. I dag är väntetiderna långa på kliniken. Var fjärde man i femtioårsåldern snarkar varje natt, och ungefär var sjätte kvinna i samma ålder. Enligt Eva Lindberg finns det många orsaker.
– Att vissa har trångt svalg är ju en rent anatomisk effekt som kan ha en rad olika förklaringar. Det kan vara att man har stora halsmandlar till exempel, att man är trång bakom näsan eller att man har en stor tunga. Här i västvärlden är en av de vanligaste orsakerna övervikt. Men det är också viktigt att komma ihåg att övervikt definitivt inte är den enda orsaken, trots att det är lätt att tro det eftersom det är så förknippat med snarkning. Om man exempelvis druckit alkohol har många en tendens att snarka, eftersom musklerna då är särskilt avslappnade. Man kan också ha olika grad av funktion i musklerna som vidgar svalget.
Trots att det sedan länge är känt att högljudda vibrationer i svalget är vanligt hos Uppsalaborna, upplever Eva Lindberg att det fortfarande finns en skamkänsla förknippad med detta. Rent medicinskt är inte enbart snarkning i sig något man behandlar på sjukhuset, men många vill ändå ha hjälp att bli av med åkomman eftersom den kan orsaka sociala problem.
– Många tycker det är pinsamt att de stör omgivningen och känner att de inte kan somna när de till exempel sitter på tåg eller är bland folk i andra sammanhang. I dag är vi rätt bortskämda med att ha tyst sovrumsmiljö och störs rätt lätt, så visst kan det även påverka i relationer.
Särskilt har Eva Lindberg noterat skamkänslan hos sina kvinnliga patienter: snarkning har alltid setts som ett manligt kodat symptom.
– I dag vet vi att det är ungefär dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor, vilket kan ha att göra med att den så kallade ”centrala fetman” som ofta sätter sig på mage och hals, är vanligare hos män. Men det finns en ännu större skillnad mellan andelen män och kvinnor som kommer för utredning än det borde vara. Här tror jag att vår forskning har en viktig funktion i att berätta att det är vanligt förekommande även hos kvinnor. Jag hoppas kunskapen sprids så kvinnor kan sluta skämmas över att de snarkar.
Förutom eventuella sociala obekvämligheter är snarkning inget som medför några medicinska risker eller problem. Den som vill åtgärda sitt snarkande, eller har en partner som tröttnat på bakgrundsljudet i sovrummet, får därför bekosta sin behandling på egen hand. På apoteken finns allt ifrån näsvidgare till snarkplåster. Tandläkare kan skapa bettskenor som trycker fram underkäken för att vidga luftrören. Även laseroperationer görs på privata kliniker, men enligt Eva Lindberg finns det, precis som för de andra produkterna, ingen dokumenterad vetenskaplig effekt. Man bör också vara medveten om att det kan kosta uppemot tjugotusen kronor att genomföra en laseroperation mot snarkningar.
Om du däremot vet att du snarkar mycket och är trött på dagen oavsett hur många timmar du har sovit, kan snarkningarna vara ett symptom på sömnapné, en sjukdom som i gravt tillstånd kan vara farlig utan behandling.
– Sömnapné är när du har ett förhöjt antal andningsuppehåll under sömnen. Några andningsuppehåll under sömn är normalt, det har alla människor. Men när de är ovanligt många och över tio sekunder långa kallas det för sömnapné. Det som händer är att svalget täpps till helt, det blir helt enkelt stopp. Kroppen försöker att ta in luft, bröstkorgen höjs och sänks, och till slut väcker man sig själv för att musklerna i svalget spänns och vidgar luftrören, och så kan man andas igen. De här mikroväckningarna är så korta att man inte minns dem på dagen, men vi ser dem om vi mäter aktiviteten under sömn med elektroder. De som har sömnapné är, på grund av de här små avbrotten, väldigt trötta på dagen oavsett hur mycket de sover.
Eva Lindberg poängterar att det endast är en liten del av andelen snarkare som har sömnapné och att de flesta Uppsalabor lugnt kan sova vidare. Om du som läser råkar vara en storsnarkare kan du också lugna dig med att snarkningarna oförklarligt minskar för många när de kommer upp i sextioårsåldern.
— Varför det är så vet vi inte säkert, men vi brukar säga att det i alla fall är en av få saker som blir bättre med högre ålder.
Om du i stället är den som ligger bredvid snarkaren i sängen och får din sömn störd, kan det i alla fall vara en viss tröst att snarkningen i sig inte är skadlig så länge det inte också finns sömnapné.
Bildtext till Evas bild:
Eva Lindberg, överläkare på Sömn- och andningscentret på Akademiska sjukhuset.