Höga elpriser ger SGU jobb över öronen
Borrkronorna går varma i takt med höjda elpriser, och statliga bidrag. Intresset för att borra efter energi och vatten är så stort att SGU:s brunnsarkiv inte hänger med.
— Vi försöker att ha delmål, säger Anita Remnegård och tillägger att duon nu fått sådan snurr att berget minskar. Vid årsskiftet räknar de med att vara klara med alla ansökningar från 2005.
I rummet bredvid sitter Eva Elsmark Müllern och kontrollerar alla brunnsprotokoll innan de kan läggas ut på SGU:s hemsida. Hon är färdig till och med 2003 Ungefär lika långt har lantmäterimyndigheten kommit, som ansvarar att borrhålen får rätt koordinater.
— Vi som jobbar här får ta en dag i taget, annars får man magknip på en gång, säger Eva Elsmark Müllern
På SGU minskar jättehögen med protokoll, men än är brunnsarkivet inte i kapp. Och risken finns att ett nytt berg med handlingar växer till efter årsskiftet, när projektanställningarna på registreringen löper ut.
Att arkivet inte har grepp om aktuell data leder till att privatpersoner, samfälligheter och myndighetspersoner omöjligt kan skaffa sig en bild av vilka borrhåll som finns i ett område och hur de påverkar deras planer. De får snällt vänta.
Saltvattenförekomst är en mycket viktig uppgift vid kuststräckor. Förekomst av arsenik och radon i brunnar är annan information som ska finnas i brunnsprotokollen.
Birger Fogdestam är chef för SGU:s avdelning för grundvattendokoumentation där brunnsarkivet ingår. Han är inte nöjd med den service som i dag erbjuds. Men någon lösning på problemet verkar inte finnas i sikte.
— Det är en ekonomisk fråga, säger Birger Fogdestam.
Om arkivet läggs i malpåse vid årsskiftet växer antalet ej bearbetade protokoll till 70 000 redan 2008.
Fotnot: Antalet inkomna protokoll 2005 var 28 000. De närmaste åren väntas mellan 25 000 och 26 000 handlingar skickas till SGU.
Så jobbar vi med nyheter