Hjärtingrepp kan vara riskfyllt för kvinnor

Det framgår av en analys av åtta olika studier, däribland den nordiska så kallade Frisc 2-studien, som publiceras i det nya numret av den välrenommerade medicintidskriften Jama.
- Resultaten av vår metaanalys underbygger nuvarande riktlinjer för hur patienter med kraftigt förvärrad kärlkramp eller en liten varningsinfarkt bör tas omhand, säger professor Lars Wallentin vid Uppsala kliniska forskningscentrum.

Bröstsmärtor till följd av sådan så kallad instabil kranskärlssjukdom är i dag den allra vanligaste orsaken till inläggning på sjukhusens hjärtintensivavdelningar, klart vanligare än vad till exempel regelrätta hjärtinfarkter är. Flera studier har visat att kranskärlsröntgen direkt efter ankomsten till sjukhus följd av ballongvidgning av hjärtats kranskärl eller en regelrätt kranskärlsoperation ger bättre prognos än traditionell medicinsk behandling för män med instabil kranskärlssjukdom.

Om också kvinnor har samma nytta av snabb kranskärlsröntgen och ett kranskärlsingrepp har däremot varit en omtvistad fråga.
- Ingen enskild studie har omfattat tillräckligt många kvinnor för att kunna ge ett entydigt statistiskt säkerställt svar på denna fråga. Det problemet har vi löst genom att lägga samman resultaten från flera olika studier som jämfört direkt kranskärlsröntgen med en mer avvaktande medicinsk behandlingsstrategi, förklarar Lars Wallentin.

Analysen omfattar sammanlagt mer än 10 000 patienter, varav drygt 3 000 kvinnor, som följts under ett år efter att de för första gången lades in på sjukhus med bröstsmärtor. Under året återinsjuknade nästan var fjärde, ibland med en större hjärtinfarkt, och måste på nytt läggas in på sjukhus. Drygt fyra procent avled. För både kvinnor och män i stort var andelen som återinsjuknade flera procentenheter lägre i gruppen som fått kranskärlsröntgen direkt, oftast följt av ett kranskärlsingrepp, än i gruppen som fått medicinsk behandling.

För kvinnor med kranskärlssjukdom sågs dessa vinster av ett tidigt kranskärlsingrepp dock bara om ett prov vid ankomsten till sjukhuset visade förhöjda halter av ämnen som släpps ut i blodet om hjärtmuskeln är skadad eller blodkärlen inflammerade.

Kvinnor utan förhöjda halter av sådana så kallade riskmarkörer hade däremot ingen nytta av tidig kranskärlsröntgen. Det fanns till och med en tendens till att de löpte förhöjd risk att insjukna och i värsta fall dö i en regelrätt hjärtinfarkt.
- För kvinnor som enligt proverna löper låg risk att återinsjukna finns alltså goda skäl att i första hand ge en traditionell medicinsk behandling och ge kranskärlsröntgen först om deras symptom skulle förvärras, säger Lars Wallentin.

Av kvinnliga patienter med instabil kranskärlssjukdom tillhör mellan en tredjedel och hälften en sådan lågriskgrupp.

Hjärtingrepp kan vara riskfyllt för kvinnor

Alla patienter som kommer till sjukhusens hjärtintensivavdelningar med bröstsmärtor lämpar sig inte för kranskärlsröntgen och ett regelrätt kranskärlsingrepp. För kvinnor utan tecken på förhöjd risk att återinsjukna kan ingreppet rentav göra mer skada än nytta.