Hjärtdöd kan förutsägas
Genom att mäta fyra proteiner i blodet ökar möjligheterna att upptäcka vilka personer som löper hög risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Upptäckten kan på sikt leda till bättre förebyggande behandling.
Johan Ärnlöv
Foto:
- Vi kan för första gången visa att det går att öka träffsäkerheten i den individuella riskbedömningen genom att basera den på fler uppgifter än traditionella risk-
faktorer som högt blodtryck, rökning och höga kolesterolvärden.
Det säger doktor Johan Ärnlöv vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som tillsammans med läkarkollegan Björn Zethelius är huvudansvarig för studien.
Johan Ärnlöv hoppas att den nya metoden för att göra en individuell riskbedömning på sikt kan förbättra möjligheterna att välja ut vilka personer som bör ges intensifierad förebyggande behandling.
- Detta skulle redan på ett tidigt stadium kunna förhindra utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och på så sätt förbättra prognosen och förlänga överlevnaden.
Studien omfattar 1 135 män i Uppsala, som när de var i början av 70-årsåldern deltog i en omfattande hälsokontroll. Under de tio år som männen följts upp sedan dess dog 315 av dem, varav 136 eller var åttonde man i någon hjärt-kärlsjukdom.
Som väntat var dödligheten under de tio åren förhöjd bland dem som vid hälsokontrollen var rökare, hade högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes eller någon annan etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
- En del av männen som avled i någon hjärt-kärlsjukdom hade dock utifrån mätningarna av traditionella riskfaktorer bedömts löpa låg risk för detta. Omvänt överlevde flera män som hade mycket ogynnsamma mått när det gällde traditionella riskfaktorer, säger Johan Ärnlöv.
Senare års forskning har visat att det finns en nära koppling mellan skador på hjärtmuskeln, nedsatt pumpförmåga hos hjärtat, dålig njurfunktion och inflammation - även när detta inte ger några påtagliga sjukdomssymptom - och förhöjd halt av vissa proteiner i blodet.
Därför undersökte forskarna om riskbedömningen kunde förbättras genom att bygga den även på mätningar av fyra sådana proteiner med beteckningarna troponin I, BNP, cystatin C och CRP.
Genom att ta hänsyn till dessa faktorer gick det både att ringa in fler män i en högriskgrupp som verkligen dog i någon hjärtkärlsjukdom och föra över fler till en lågriskgrupp som överlevde hela tioårsperioden.
- Man kan alltså säga att andelen berättigade larm ökade samtidigt som antalet falsklarm minskade. En av förklaringarna till den kraftiga förbättringen av riskbedömningen är sannolikt att dessa proteiner är känsliga markörer för skador på hjärt-kärlträdet som ännu inte ger upphov till symptom, säger Johan Ärnlöv.
Samtidigt betonar han att flera frågor återstår att besvara innan det är lämpligt att rutinmässigt mäta även de fyra "riskmarkörerna" för att upptäcka och sätta in förebyggande behandling av personer i högriskzonen för att dö i någon hjärt-kärlsjukdom.
- Bland annat krävs ytterligare studier för att ta reda på om våra resultat gäller även för kvinnor och i yngre åldersgrupper än dem vi studerat. Det är också viktigt att ta reda på om olika förebyggande insatser verkligen förbättrar prognosen för dem som enligt den nya riskbedömningen löper hög risk att dö i någon hjärtkärlsjukdom, säger Johan Ärnlöv.
Fakta:
2 300 män i Uppsala i undersökning
Den nya studien är en del av den så kallade ULSAM-undersökningen. Den startade för 38 år sedan och har med regelbundna hälsokontroller följt från början 2 300 män i Uppsala från medelåldern och framåt.
Några av de internationellt uppmärksammade rön som framkommit ur ULSAM är att bukfetma är farligt för hjärtat, att högt blodtryck ökar risken för minnesstörningar, att höga halter av vitamin A ökar risken för frakturer och att några timmars promenader eller cykelturer i veckan skyddar mot hjärtsjukdom och diabetes.
ULSAM är förkortning för Uppsala longitudinal study of adult men.
2 300 män i Uppsala i undersökning
Den nya studien är en del av den så kallade ULSAM-undersökningen. Den startade för 38 år sedan och har med regelbundna hälsokontroller följt från början 2 300 män i Uppsala från medelåldern och framåt.
Några av de internationellt uppmärksammade rön som framkommit ur ULSAM är att bukfetma är farligt för hjärtat, att högt blodtryck ökar risken för minnesstörningar, att höga halter av vitamin A ökar risken för frakturer och att några timmars promenader eller cykelturer i veckan skyddar mot hjärtsjukdom och diabetes.
ULSAM är förkortning för Uppsala longitudinal study of adult men.
Så jobbar vi med nyheter