Hjälpande hand på utlandsresan
Sängliggande med malariafeber under hela semestern. När man blir sjuk utomlands kan den svenska ambassaden hjälpa till med att förmedla kontakten med läkare. Däremot inte skaffa mediciner eller tolka under läkarbesöket.
Foto: Vincenzo Pinto
Förlorade pass och reskassor är de vanligaste problemen som svenskar utomlands vill ha hjälp med. Svenska ambassader och konsulat kan ta fram tillfälliga pass och överföra pengar från anhöriga.
- Vid ytterst ovanliga fall kan man få låna pengar från ambassaden men bara efter att man har uttömt alla andra möjligheter. Men betalar man inte tillbaka pengarna får man inte något bistånd igen, säger Nina Ersman på Utrikesdepartementet, UD.
Efter att fakturan har dimpt ner i brevlådan har man en månad på sig att betala tillbaka lånet. UD tar också ut en avgift som är tio procent på det förmedlade eller utlånade beloppet. Regler som kan frångås i krislägen. Tsunamin 2004 var en sådan händelse.
- I det läget kunde vi inte kräva att hårt drabbade människor i bara badkläder skulle skriva på en massa papper och bli återbetalningsskyldiga. Likadant var det vid Libanonevakueringen förra sommaren. Det kan vara svårt att avkräva lån i ett krigsläge, säger Nina Ersman.
Sverige har diplomatiska förbindelser med nästan alla självständiga länder i världen. Finns det ingen svensk representation i ett land kan man vända sig till ett annat EU-lands eller nordiskt lands ambassad eller konsulat. Mellan de nordiska länderna finns det också särskilda överenskommelser. De innebär att en person som vistas i ett annat nordiskt land, och omgående behöver socialt bistånd och sociala tjänster, ska få hjälp enligt det landets lagstiftning.
I bland avråder UD från att resa till länder eller områden med olika hotbilder. Det kan handla om naturkatastrofer eller länder som är politiskt oroliga. Trotsar man av något skäl avrådan och reser iväg ändå påverkas försäkring och möjligheten till att få hjälp från staten.
- UD ger samma service där vi har personal och har alltid ett ansvar att hjälpa nödställda. Men reser man till ett land som vi avråder ifrån och åker rakt in i en krigszon och får ett skott i axeln kan man inte begära ambulansflyg, säger Nina Ersman.
Ett problem är att många resenärer saknar försäkring, särskilt ungdomar och i synnerhet unga män visar undersökningar. Det innebär att hjälpen kan bli dyr om man till exempel blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Många unga köper också bara en flygstol och då kan man inte få någon ersättning om flygresan inte blir av. Med paketresor, där inte enbart flyg ingår utan kanske hotell eller hyrbil, gäller på de flesta stora resebyråer andra regler.
- Då är man garanterad att få pengar tillbaka. Är det något problem med hotellet eller något arrangemang kan vi se till att pengar kommer in och att det betalas ut till kunden, säger Khan Abdul på Travelways.
Oftast handlar alltså hjälpen hemifrån om att medla och förmedla men Nina Ersman på UD upplever att vissa människor har högre förväntningar.
- Det är fler svenskar som är ute och reser. Samtidigt växer förväntningarna på att man ska få samma service på en bergstopp i Himalaya som hemma i Sverige, säger hon.
En gammal föreställning som lever kvar är att konsulatet bekostar biljetten till hemresan. Många som har blivit utsatta för ett brott tror också att de slipper att betala kostnader för advokat eller tolk.
Regeringen har nyligen påbörjaten ettårig utredning för att se över vilket ansvar staten ska ha vid kriser och katastrofer utomlands.
Så jobbar vi med nyheter