Uppsalabon Johan Dietrichson har kommit till en återvinningscentral för att lämna sina plastförpackningar till återvinning, något han ser som en självklarhet.
– Plast görs ju av olja och om plasten återvinns blir vi mindre beroende av oljan, påpekar han.
En stor del av de plastförpackningar som samlas in för återvinning i Uppsala och övriga landet körs till en anläggning i Motala. Det handlar om plast från miljontals hushåll.
I Motala hälls plasten ut på rullband och sorteras av maskiner. Det som inte går att göra ny plast av skickas till värmeverk där den bränns upp och blir el och fjärrvärme.
Anläggningen tar emot 100 000 ton plastavfall från hushållen per år men bara 19 procent går att återvinna. Det innebär att runt 80 000 ton går upp i rök. Nästan all plast är gjord av fossil olja och förbränningen orsakar med andra ord kraftiga utsläpp av klimatskadlig koldioxid.
Att en så stor mängd plastförpackningar inte stöps om till ny plast har flera orsaker. Av tekniska skäl kan den nuvarande anläggningen i Motala bara sortera ut fem sorters plast. Men 15 november öppnas en ny anläggning i Motala som kan sortera tolv plastsorter och därmed omfattas de flesta plastsorter på marknaden.
Enligt Svensk plaståtervinning som äger de båda anläggningarna kommer dagens siffra på 19 procent återvunnen plast att höjas rejält. Målet är minst 50 procent återvinning 2025.
Dessutom fördubblas mängden plastförpackningar som anläggningen kan ta emot, från 100 000 till 200 000 ton per år. Kapaciteten kommer att ligga på 1 000 förpackningar per sekund.
– Det blir världens största anläggning för återvinning av plast, säger Karin Petersson vid Svensk plaståtervinning.
Att så mycket plast hamnar i brännugnen beror på att den inte är tillverkad med tanke på återvinning. Den kan till exempel bestå av flera lager med olika plastsorter som inte går att separera. Men nya EU-regler väntas tvinga fram mer återvinningsbar plast.
Ett annat problem är att hushållen kastar hälften av sina förpackningar i soporna för brännbart istället för att lämna dem till återvinning. Men 2027 kommer en lag som innebär att kommunen ska hämta redan färdigsorterade sopor vid bostäderna och folk slipper åka till återvinningsstationen. Insamlingen av plast väntas då öka kraftigt.
En stor del av plasten kommer från matbutikerna. Alla plastförpackningar i butikerna ska gå att återvinna senast 2025. Det är målet för Svensk dagligvaruhandel, SvDH. Bland de som anammat branschorganisationens mål finns matjättar som Ica, Coop, Lidl och Hemköp.
Enligt Filip Ekander, hållbarhetsansvarig vid SvDH, är i nuläget ungefär 60 procent av plastförpackningarna återvinningsbara. Men siffran gäller enbart de varor som SvDH:s medlemmar producerar själva, det vill säga förpackningar för till exempel Coops egen pasta, Ica:s egen ketchup etc.
– När den nya anläggningen för plaståtervinning i Motala kommer igång tror jag att siffran kan stiga till runt 75 procent, säger Filip Ekander.
Mycket av plasten i matbutikerna kommer från medlemmarna i branschorganisationen Dagligvaruleverantörerna, DLF. Där finns stora aktörer som Coca Cola, Arla, Unilever och Nestlé. Även DLF har som mål att 100 procent av plastförpackningarna som deras företag sätter på marknaden ska vara återvinningsbara senast 2025. Hur mycket av DLFs plast som går att återvinna i nuläget är okänt.