Heteronormen dominerar i skolan
I skolan utgår man från att alla elever är heterosexuella och den bild som ges av de icke-heterosexuella är svår för eleverna att identifiera sig med.
Foto:
Situationen kanske känns igen, med ett undantag - det är en flicka och en pojke som sitter i sandlådan, inte två pojkar.
- Det är när man vänder upp och ner på saker som man får syn på normen, annars ser man den inte, säger Janne Bromseth, som är kommunikationsforskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Tillsammans med sju andra Uppsalaforskare medverkar hon i antologin Body Claims. Hon skriver om hur skolan påverkar elevers syn på vad som är normalt och inte normalt.
Överallt i samhället påminns vi om att det normala är att en man och en kvinna lever ihop, så också i skolan. Trots att det finns en lag som ska skydda elever från diskriminering på grund av sexuell läggning eller kön ser det inte alltid ut så i praktiken.
- I skolan tas det för givet att alla elever är heterosexuella. De som inte är heterosexuella framställs ofta som "de andra". De framställs som sin sexualitet och könsidentitet på ett objektifierande sätt och blir därmed ingen som eleverna kan identifiera sig med, säger Janne Bromseth.
Många gånger beskrivs homo- eller bisexuella personer som några vi andra ska acceptera, eller tycka synd om, eftersom de blir diskriminerade.
- Vem vill vara den personen? Skolan måste visa eleverna att de har många likvärdiga alternativ att välja på och att flera liv än mainstream-livet också är bra. Man kan gifta sig med det motsatta könet, eller leva själv, med eller utan barn, säger Janne Bromseth.
Hon tycker att man måste utvidga normen och inkludera alla slags människor i skolan, på alla nivåer - i undervisningen och i skolböckerna. Det kan handla om konkreta saker som att ha en matteuppgift där Hanna och Hilda ska köpa en lägenhet ihop, som vilket annat par som helst, eller att diskutera kärlek och sexualitet med utgångspunkt inte bara ur ett heterosexuellt perspektiv.
- När homosexuella, funktionshindrade eller personer med en icke-vit hudfärg tas upp i undervisningen är det i egenskap av just det, inte som vilka som helst, säger Janne Bromseth.
Tillsammans med organisationen Friends har hon jobbat för att minska trakasserier på grund av sexuell läggning i skolan. Studierna visar att det är svårt för enskilda lärare att arbeta med att förändra normer utan utbildning och utan stöd från skolans ledning. Men Janne Bromseth säger att det ändå är viktigt att lärare uppmärksammar eleverna på att det finns en norm och lär dem att tänka kritiskt i vardagen.
- Utmaningen ligger i att fråga sig vad det är som är normen, och hur normer är något som skapas och förändras över tid. Förr var det till exempel inte accepterat att vara ensamstående mamma.
Så jobbar vi med nyheter