Skolmötet lockade ett femtiotal personer till Bruksgymnasiet i Gimo på tisdagskvällen. Många av dem var dock politiker, så man kan tolka det som att intresset från allmänheten för frågan är begränsat. Eller så uppfattar många att saken redan är avgjord. Vissa personer gjorde sig ändå besväret att åka till mötet i Gimo, exempelvis Ylva och Toni Holpers som har tre barn i skolåldern.
– Vi vill veta vad de tänker hitta på med bygdeskolorna, sade Ylva Holpers som inte vill att Morkarla skola ska avvecklas.
Toni Holpers var av samma uppfattning.
– Vi har gått på sådana här möten förut och det är samma visa hela tiden. Man pratar i förtäckta ordalag om nedläggning.
Diskussion om skolnedläggningar blev det även den här gången. Mötet inleddes dock med att barn- och utbildningsnämndens ordförande Lennart Owenius (M) berättade om den skolutredning som gjorts av två konsulter förra vintern, varpå Hans Oscarsson från barn- och utbildningskontoret redogjorde för de förväntade fördelarna med en ny skolorganisation. Både när det gäller pedagogik, elevstöd, skolhälsa, kompetens, arbetsmiljö och ekonomi lyftes flera vinster fram med att ha färre enheter än i dag.
Elevunderlaget väntas dock inte minska de kommande åren, utan tvärtom öka tack vare etableringen av kärnbränsleförvaret i Forsmark och gruvdriften i Dannemora. Utredaren Ronney Svantesson visade en prognos som visar att antalet grundskoleelever väntas öka med 320 barn från år 2012 till år 2022. Trots detta anser den politiska ledningen åtminstone i barn- och utbildningsnämnden att skolkostymen är för stor. Utslaget per årskull och ort blir nämligen ökningen marginell.
– Vi vill långsiktigt höja kvaliteten på undervisningen med de pengar vi faktiskt har, sade Lennart Owenius som även presenterade utskottets förslag.
Efter genomgången lät moderatorn My Laurell åhörarna ställa frågor och ge synpunkter. Varför ska inte Ekeby skola läggas ned, undrade någon. Flera personer lyfte fram fördelar med att gå i bygdeskola och Åke Siikavaara från Snesslinge passade på att berätta om en bygdeskola i Norrland som fostrat flera framgångsrika affärspersonligheter.
– Det sägs ofta att bygdeskolor har sämre kvalitet, men det stämmer inte, sade Åke Siikavaara.
Lennart Owenius gav svar på tal.
– Vi säger inte att de har sämre kvalitet, men det kan bli sämre om det är för få elever i en klass.
Kritik riktades mot kommunen för att underhållet på bygdeskolorna är eftersatt. En lärare från Films skola undrade vart renoveringspengarna tagit vägen de senaste tio åren och föreslog att kommungränsen borde dras om så att Österbyområdet fick tillhöra Tierps kommun i stället. Madeleine Jansson (C) i barn- och utbildningsnämnden försvarade förslaget om skolnedläggningar med att de flesta eleverna i Österbyområdet bor i Österbybruk. Men det bet inte på alla.
– Jag har aktivt valt Morkarla skola, sade en förälder.