Bokhandeln svämmar över av kokböcker, i var och vartannat TV-program lagas mat och intresset för lokala råvaror är stort. Men vem ska fixa framtidens hållbara och nyttiga mat? Sedan början av 1990-talet har antalet studenter som söker till den klassiska agronomutbildningen, som startade 1849 på SLU, mer än halverats. Få ungdomar känner till begreppet agronom och trots satsningar på marknadsföring har trenden inte brutits.
– Vi har testat allt som går att testa: radioreklam, sociala medier, studenterna har fått besöka sina gamla gymnasieskolor, vi har skickat bussar till lantbruksgymnasier så att de kunnat vara med på våra Öppet Hus-aktiviteter, säger Erik Fahlbeck som är prorektor på SLU.
Mindre än tio agronomer med inriktning mot växtodling går nu ut per år, varav några åker hem till släktgården för att jobba direkt efter examen. Då blir det inte många kvar att slåss om för företag och branschorganisationer.
Så vad göra? Skrota eller stöpa om utbildningen? Vad som just nu är på väg att ske beror på vem man frågar. SLU har lagt fram ett förslag till förnyelse som innebär att det femåriga agronomprogrammet läggs ner. Studenterna ska istället lockas med en bredare 3-årig utbildning (fil. kand), som kan kompletteras med två år till en agronomexamen (masterexamen).
Enligt de undersökningar som SLU gjort i samarbete med analysföretaget Ungdomsbarometern vill ungdomar ha mer flexibla utbildningar, med möjlighet att kombinera kurser till en egen profil, och många ungdomar tycker också att det är lättare att påbörja kortare utbildningar.
Men förslaget har fått stark kritik från jordbrukets branschorganisationer, som befarar att de kommer få ännu svårare att rekrytera kompetenta medarbetare i framtiden. Framför allt är det Sveriges Jordägareförbund och Hushållningssällskapet som höjt rösten.
– Vi är helt emot att man lägger ner agronomprogrammet. Vi behöver en kvalitetssäkrad utbildning där vi kan veta vilka kunskaper de arbetssökande besitter. När alla plockar ihop sina egna kurser blir det väldigt splittrat, säger Bo Selerud, vd på Hushållningssällskapet i Mälarregionen.
Otto von Arnold, på Sveriges Jordägareförbund, lyfter fram att bristen på välutbildade agronomer har gjort att företag hämtar kompetens från Danmark till arbetsledande positioner.
Prorektor Erik Fahlbeck menar dock att oron i branschen är obefogad och att examenskraven för agronomer kommer vara fortsatt höga.
Parallellt med denna förändring undersöker SLU möjligheten att starta ett civilingenjörsprogram. Jordbruket har blivit allt mer högteknologiskt och digitaliserat. Att koppla samman kunskap om biologiska system med tekniskt och ekonomiskt kunnande kan vara en väg framåt för att attrahera nya studenter. Men SLU har inte examinationsrätt för ingenjörer och skulle behöva göra en del satsningar för att få det.