Eva Christiernin (S) välkomnar Skolverkets ja till att starta undervisning på distans för de elever som inte klarar av att vara i skolan.
Palmbladsskolan är en av två skolor i landet som fått Skolverkets ja på att bedriva distansundervisning. Den andra skolan ligger i Göteborg och snart följer Stockholm efter. Det handlar om elever som av medicinska, psykiska eller sociala skäl inte kan gå i sin vanliga skola.
Utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) jublade när hon fick beskedet.
– Det var ett hallelujah moment kan jag säga. Vi har ansökt om detta så många gånger, verkligen krigat för det. Nu rustar vi verktygslådan och moderniserar den, för vi har andra behov i dag än för 70 år sen, säger hon.
Palmblad distans startade 26 augusti i år och tar emot elever från landets alla kommuner. Just nu är tolv elever inskrivna och den som sitter längst bort finns i Skåne. Merparten kommer från olika delar av Uppland.
Simon Lucas, biträdande rektor och ansvarig för distansundervisningen på Palmbladsskolan.
– Vi kan ta emot max 90. Kvoten är 60 från Uppsala och 30 för interkommunala elever, säger Stefan Lucas, biträdande rektor och ansvarig för distansundervisningen på Palmbladsskolan.
Han räknar med att elevantalet ska öka under året och kanske nå maxantalet om tre år.
Distansundervisningen omfattar 12 skolämnen (se faktaruta). Vissa praktiska moment i ämnena fysik, kemi, biologi och teknik genomförs med lärare och elev tillsammans i samma rum, antingen på hemskolan eller på Palmbladsskolan.
I arbetsgruppen finns tre lärare som anställts enkom för uppgiften.
Catharina Bergström ser hur självkänslan växer när eleverna känner att de hänger med i undervisningen.
– Vi har våra egna mentorselever och har incheckning med dem varje morgon, kollar hur de mår, hur de tycker att det gick i går och om de vet vad som förväntas av dem under dagen som kommer, säger Catharina Bergström, lärare i matematik, naturorienterande ämnen och teknik.
Dagens första lektion körs live via fjärrundervisning på Teams. Ibland med en Powerpoint, en film eller så pratar de och diskuterar.
– Vi försöker skapa en känsla av en vanlig klass, så likt det nu går, säger Simon Pettersson, som är lärare i samhällsorienterande ämnen.
Till sin hjälp har de också en studio med skärmar, kamerautrustning och en vit tavla. Eleverna har tillgång till digitala läromedel och en lärportal som de kan gå in i och jobba med uppgifter.
Simon Pettersson är lärare i SO-ämnen. "Man får ta det i elevernas takt, en del är inte så skolvana."
– En del av eleverna kanske inte är så skolvana, några har inte satt sin fot i en skola på flera år, och då får man anpassa undervisningen därefter, säger Simon Pettersson.
Efter fjärrundervisningen får eleverna jobba på distans. Efter lunch upprepas scenariot.
– Vi finns ju tillgängliga för frågor så klart, och alla elever har i princip individuella scheman, säger Emma Eriksson Tall, som är lärare i svenska, svenska som andra språk och engelska.
Läraren Emma Eriksson Tall saknar att kunna peppa eleverna fysiskt, men tycker att det fungerar bra så här långt.
Lärarna berättar att allt sker efter elevens egen ork och önskemål om vilka ämnen som ska prioriteras. Det är rektorn på elevens skola som gör själva beställningen, sen hålls ett möte med vårdnadshavare och elev.
– Resultatet av det blir till en skiss som vårdnadshavare, hemskolan, vi här på skolan och vårt eget elevhälsoteam får ha synpunkter på. Efter det landar vi i ett upplägg för undervisningen, säger Stefan Lucas.
För eleven är undervisningen på distans förstås en stor fördel, när man inte kan vara kvar i sin skolmiljö.
– På det här sättet kan vi fånga upp fler elever som har det svårt. För en del av dem kan det vara ett jättestort steg bara att slå på datorn och ha sin första lektion. När alla andra resurser är uttömda, då kommer vi in, säger Simon Pettersson.
I studion finns tekniken som behövs för att köra en lektion på distans. Stefan Lucas, biträdande rektor och läraren Simon Pettersson testar.
De flesta eleverna på Palmbladsskolan distans går i årskurs nio.
Är det inte viktigt att sätta in resurserna tidigare?
– Skollagen säger att rektor ska bedöma när alla andra lösningar är uttömda, men vi kan absolut se fördelen med att få in dem tidigare, kanske redan som sjuor. För att bygga upp närmandet till skolan tidigare, säger Stefan Lucas.
En utmaning för lärarna är att alla elever ligger på olika kunskapsnivåer. En annan är tekniken som inte alltid är med arbetsgruppen.
– Sen är det ju svårt att inte mötas fysiskt och kunna vara med på plats och peppa, säger Emma Eriksson Tall.
Tre lärare är vikta för uppgiften så här långt. Palmbladsskolan distans har i dag tolv elever. Från vänster: Simon Pettersson, Catharina Bergström, Emma Eriksson Tall och biträdande rektor Stefan Lucas.
Men fördelarna överväger ändå, det är alla eniga om.
– Man ser att det ger mycket mer än bara ämneskunskaper, eleverna får mer självkänsla. De växer som människor när de känner att "jag fixar ju faktiskt det här", säger Catharina Bergström.