Sagahemmet har tio platser och drivs av Frälsningsarmén med stöd av Uppsala kommun sedan mitten av 1990-talet. Nu har kommunen beslutat att säga upp avtalet med härbärget därför att beläggningen är för låg. Under 2017 utnyttjades i genomsnitt bara 47 procent av platserna. I år har beläggningen sjunkit ytterligare.
– Under januari och februari i år var den bara 30 procent, trots att det då är som kallast. Om härbärget inte utnyttjas så vill vi använda pengarna på annat sätt. Men avtalet löper året ut, säger Kjell Haglund (V) som är ordförande i socialnämnden.
Enligt Per Arenlid som är föreståndare för Sagahemmet har härbärget bara haft 3-4 gäster per natt.
– Det är synd att vi tvingas stänga, speciellt för våra stamgäster. Men jag kan förstå att Uppsala kommun inte vill betala för något som inte utnyttjas, säger han.
På kommunens återstående härbärge på Söderforsgatan är situationen densamma. Sedan årsskiftet har bara hälften de 24 platserna nyttjats.
Varför gästerna uteblir är oklart - enligt Kjell Haglund var härbärgena fulla för bara några år sedan och hemlösheten har inte minskat. Varken han eller Per Arenlid har något säker förklaring. Det har inte heller de hemlösa som besöker Mikaelsgårdens dagverksamhet för vuxna som drivs av Stadsmissionen ett stenkast från Sagahemmet.
"Erik" som varit bostadslös i över ett år men nu flyttat in i ett minikollektiv tror att de som har möjlighet sover hos kompisar framför att bo på härbärge. Anda väljer att sova där de kan hitta en plats för natten.
– Gruppen hemlösa är inte homogen. Alla kategorier av människor finns där. Själv sov jag aldrig på härbärge utan hemma hos kompisar, det är jättevanligt, säger han.
Besökaren Katarina Österman som har egen lägenhet sedan tio år tror att vissa kan ha svårt att få plats på ett härbärge om de varit stökiga.
– Ett härbärge kan också ha krav som gör att man sorteras ut. Men jag vet inte. Många gillar inte att ligga i sovsal med andra och väljer därför att sova ute, säger hon.
Det är en orsak som Einar Faanes, vägledare på Mikaelsgården, också nämner.
– Om man delar rum med tre fyra andra kanske man hamnar med någon man inte gillar eller har haft en konflikt med. Några brukar sova utanför vårt hus, säger han och pekar på ett skyddat hörn av byggnaden där taket går ut och vinden från norr inte kommer åt.
Att Sagahemmets härbärge läggs ned betyder dock inte att Sagahemmet försvinner.
– Nej. Kanske kan vi fortsätta stödja annan verksamhet där. En sak vi diskuterat är ett härbärge speciellt för kvinnor. Det skulle också kunna fungera som tillfälligt boende för personer som tvångsvårdats på behandlingshem. De hamnar ofta på gatan när de kommer ut och då är det väldigt lätt att börja använda droger igen, säger Kjell Haglund.
Politikerna i socialnämnden har beslutat att ta fram en långsiktig plan mot hemlöshet. Målet är att skapa en kedja av åtgärder som kan hjälpa människor att ta sig ur sitt missbruk.
– Vi måste ha nya strategier för att komma vidare. Även om härbärgena har fungerat bra så är de trots allt bara tillfälliga boenden för en natt. Vi kommer att jobba vidare med flera olika lösningar där bostad först är ett alternativ, säger Kjell Haglund.
Bostad först innebär att den hemlöse får en lägenhet under en prövotid. Klarar personen av att sköta sitt boende övergår det i ett eget hyreskontrakt. Modellen har visat sig fungera bättre än andra former av stöd och fler fastighetsägare är intresserade av att bidra med lägenheter.