Hemligt gille firar 100 helt öppet
2 december 1905 bildades ett lärt gille som skulle hållas så hemligt att bara medlemmarna kände till dess existens. På torsdagen firades 100-årsjubiléet helt öppet med ett symposium i Uppsala.
- Numera har gillet också kvinnliga ledamöter. Fast den som går till Nationalencyklopedien hitter fortfarande inga upplysningar om att gillet existerar.
Idén kom från Isak Collijn, som var amanuens på universitetsbiblioteket i Uppsala och senare skulle bli riksbibliotekarie.
Förebilden var det senmedeltida gillet Fratres vitae communis, Det gemensamma livets bröder, med rötter i Nederländerna.
Främja fosterländsk bokkonst
Syftet med Michaelisgillet var att främja den fosterländska bokkonsten. Just 1905 gick nationalromantiken mot sin kulmen. Upplösningen av unionen med Norge hade förstärkt de nationella stämningarna
- Collijn tyckte att medeltiden var den kanske intressantaste perioden i den mänskliga odlingens historia. Det jäste av krafter som sökte sig utbrott, samtidigt som lärdom och vetande kunde samlas i klosterlivets lugn och ro, förklarade Allan Ellenius i sitt öppningstal vid torsdagens symposium.
Skimmer av mysterium
Genom att hålla Michaelisgillet så hemligt att bara de maximalt 30 medlemmarna kände till dess existens ville Isak Collijn bevara det skimmer av mysterium och hemlighetsfullhet som lyste över medeltidens gärningar.
Helt hemligt blev dock inte gillet så länge. En viktig uppgift för gillet var att ge ut märkligare svenska bokverk. Att översätta Olaus Magnus historia om de nordiska folken från latinet tog flera decennier.
100-årsjubiléet firades på torsdagen, den Helige Mikaels dag, med ett symposium i Ihresalen som till och med var öppet för allmänheten. Dit kom gillets senaste alster, en rykande färsk översättning av Johannes Schefferus Memorabilia. Schefferus (1621-79) var skytteansk professor från 1647 och en av stormaktstidens främsta humanistiska forskare.
Så jobbar vi med nyheter