Färggranna tuppar och höns springer fram och tillbaka mellan hundratals stora vedsäckar. Fåglarna dyker upp där man minst anar det. Traktorn som kör skytteltrafik mellan sågen och vedlagret måste väja för kringirrande höns utan trafikvett.
Verksamheten på gården Årby Rusthåll norr om Uppsala vilar på flera ben. Äggförsäljning från de gotländska rashönsen är knappast något av de bärande, det är i stället skogsbruk, vedproduktion och biodling.
Anna Sverredal och Fredrik Sjöberg som driver gården är båda civilingenjörer inom datateknik, men har sadlat om och bygger nu upp en rörelse som ska drivas miljövänligt och klimatsmart.
– Det känns fritt och bra att själv kunna bestämma hur och när man vill jobba sina 80 timmar i veckan, säger Fredrik med ett leende.
Fredrik har varit företagare i många år, men gårdsföretaget är ganska nytt. Vedförsäljningen drog i gång 2011 och fyra år senare köptes de första bisamhällena in.
– Jag gillar entreprenörskapet och det är roligt att jobba tillsammans med Anna. Vi har samma målsättningar och det känns meningsfullt att försöka bedriva en så hållbar verksamhet som möjligt.
Anna har jobbat drygt 20 år på Telia. Nu är hon tjänstledig för att kunna satsa helt på mångbruket på gården.
– Förhoppningsvis drar vi in tillräckligt på gården så att jag kan fortsätta arbeta här. Jag är inte jättesugen på att gå tillbaka till mitt fasta jobb. Det känns artificiellt att hålla på med datorer. Jag trivs bättre med att jobba mer konkret, jordnära och praktiskt, säger hon.
Parets skogsäventyr började 2010 då de köpte 60 hektar mark och började fundera på hur de bäst skulle kunna använda skogen. De fastnade för vedproduktion och lyckades skapa en affärsmodell som snabbt blev framgångsrik.
– Det var aldrig aktuellt med traditionellt skogsbruk. Vi ville få bättre avkastning genom att förädla själva och avverkade till en början ur egen skog. Efter ett par år nådde vi stora volymer och på den vägen är det. Efterfrågan ökar och kunderna blir allt fler hela tiden.
Fredrik kör ut nästan all ved själv till kunder i Uppland, Mälardalen och Stockholm. Även om det tar mycket tid tror han att det lönar sig i längden. Han tycker att det fungerar bra och gillar att träffa kunderna.
Goda kundrelationer och bra logistik är avgörande för att lyckas med vedproduktion.
– Många har braskaminer, men har inte riktigt koll på hur man ska använda veden. När jag levererar kan jag passa på att berätta hur de ska elda och vilken ved som är bäst för dem. En kunnig kund uppskattar att få en bra produkt och det är viktigt för oss som har höga ambitioner vad gäller kvaliteten.
Eftersom vedproduktionen är kapitalintensiv och enligt Fredrik ”inte jättelönsam” ville de bredda verksamheten och startade därför biodlingen.
– Det ger bättre avkastning och verksamheterna kompletterar varandra säsongsmässigt. Vi kan sprida arbetsbelastning, kostnader och intäkter över året på ett bra sätt, säger Fredrik.
Biodlingen omsätter lika mycket som veden, men Anna och Fredrik räknar med att tjäna dubbelt så mycket på den, trots att vedsäsongen är åtta månader per år och bina bara är i gång fem.
– Nu ställer vi om marken och satsar mer på honung som är högavkastande. Vi planterar körsbär, sälg, lönn och lind som om några år börjar blomma och gör nytta för biodlingen. Ett hektar lönn ger 200 kilo honung, vilket motsvarar intäkter på cirka 20 000 kronor per år och hektar. Vi får bra kassaflöde samtidigt som timmervärdet finns kvar, säger Fredrik Sjöberg.
Det finns ett mycket stort intresse för honung och marknaden är växande. Sverige är bara självförsörjande till 50 procent, men de flesta svenskar föredrar honung som produceras i landet.
– Den stora efterfrågan gör att vi vågar satsa rejält på biodlingen. Förra året investerade vi en miljon kronor och i år räknar vi med att utöka till 400 bisamhällen eller bikupor. I varje samhälle finns 60 000 till 80 000 bin under högsäsong. Målsättningen är att producera cirka 25 ton honung under 2020, vilket motsvarar ungefär 50 000 burkar, säger Anna.
Hon berättar att en person på heltid kan sköta 300 bisamhällen och att det då finns goda möjligheter att plocka ut en lön på cirka 35 000 kronor.
Honungen kommer till en början att säljas i stora volymer till uppköpare, men framöver hoppas Anna och Fredrik kunna förpacka den själva och sälja direkt till gårdsbutiker och livsmedelsaffärer.
– Vi vill undvika mellanhänder. Avkastningen går att öka kraftigt om man säljer på burk. I år tror och hoppas vi att honungsförsäljningen tar fart ordentligt. Veden kommer nog att fortsätta rulla på bra med stora volymer. Men eftersom både biodlingen och vedverksamheten är klimat- och väderberoende kan man aldrig vara riktigt säker, menar Fredrik.
Han och Anna är måna om att allt på gården sker i samklang med naturen och att inget går till spillo.
– Vi vill ta tillvara så mycket energi som möjligt genom att producera bio- eller träkol från sågens restprodukter. Restvärmen från produktionen kan användas för att värma husen på gården. Biokolen blandas i odlingsjord för att få bättre skörd och ger samtidigt en kolsänka som är bra för klimatet.
Det märks att både Anna och Fredrik är passionerade i det de håller på med och fast beslutna att utveckla verksamheten på gården under lång tid.
– För oss är det viktigt att vi har äganderätten till marken. Det gör att vi vågar investera och ökar motivationen att ta hand om den på ett lönsamt och hållbart sätt.
– Framöver kommer vi kanske att ändra inriktning. Nya idéer dyker upp hela tiden, men vi ska hålla fast vid den röda tråden i vårt mångbruk, att allt ska hänga ihop. De olika verksamheterna ska komplettera och påverka varandra på ett positivt sätt, säger Fredrik.