"Hela området går inte att bevara"

Bostadsområde eller strövområde – det pågående bygget vid Genetiska trädgården i Bäcklösa väcker känslor.

Genetiska trädgården med sin genbank av träd anlades 1937 av Uppsalaforskaren Göte Turesson. ”Hela området gick ju inte att bevara. Ibland måste man kompromissa när man bygger en stad”, säger Erik Pelling (S).

Genetiska trädgården med sin genbank av träd anlades 1937 av Uppsalaforskaren Göte Turesson. ”Hela området gick ju inte att bevara. Ibland måste man kompromissa när man bygger en stad”, säger Erik Pelling (S).

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2018-05-04 10:05

– 1 000 år tog det för naturen att skapa den, 100 år tog det för kulturen att vårda den, och 1 månad tog det för Uppsala kommun att destruera den.

Så sammanfattar Valsätrabon Hans Åberg sin syn på hur kommunen hanterat Genetiska trädgården. De senaste 25 åren har han njutit av att visats i den unika parken.

– Där har jag sprungit, cyklat, vandrat, åkt skidor och umgåtts med barnbarn och vänner. När vi tog en paus gick vi till det åttkantiga lusthuset som med åren förföll och sedan revs.

Det var 2013 som kommunen la en ny byggplan för området som ligger mittemot Sveriges Lantbruksuniversitets anläggningar i Ultuna. Enligt det ursprungliga förslaget skulle runt 600 bostäder byggas i Bäcklösa, men planerna ändrades till 400. Protesterna mot bygget har varit starka. Bland andra har Uppsalabiologer som Stephen Manktelow och Mattias Iwarsson varnat för att byggandet av nya bostäder i området skulle hota den unika trädgården som anlades som forsknings- och undervisningsträdgård. Här fanns en stor mängd värdefulla växt- och djurarter, 400-åriga ekar och ett rikt fågelliv.

Men i dag är området vid Dag Hammarskjölds väg mittemot SLU:s anläggningar förändrat.

– Just nu är det en byggarbetsplats som kan uppfattas som stökig, säger kommunalrådet Erik Pelling (S) i sin egenskap av ordförande i plan- och byggnämnden. Han anser att kommunens övertagande av marken har varit en förutsättning för att parken ska kunna leva vidare.

– Området har legat i träda och sköttes inte av SLU. De viktigaste delarna kommer att bevaras och utvecklas, säger Erik Pelling. Han berättar om det unika förfaringssättet, om att vartenda träd inventerats av kommunens tjänstemän, om flyttade rosor och syrener, om nya planteringar, om anlagda sandbanker för steklar och andra insekter – allt innan bygget drogs igång.

– Vi hade tillgång till marken i ett tidigt skede och därför var det möjligt att proaktivt värna och stärka den biologiska mångfalden i området. Den tanken kommer vi att fortsätta att förverkliga, säger Erik Pelling som hävdar att det förslag som ­tagits fram har tagit stor hänsyn till områdets särart och att det ursprungliga antalet hus minskades.

– Hela området gick ju inte att bevara. Ibland måste man kompromissa när man bygger en stad, säger Erik Pelling.

Genetiska trädgården

Genetiska trädgården med sin genbank av träd anlades 1937 av Uppsalaforskaren Göte Turesson, som har kallats ”1900-talets Linné”. Han var en modern systematiker och är bland annat känd för att ha myntat begreppet ekotyp, i dag internationellt accepterat och centralt i biosystematisk forskning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!