Hej då golfen – det finns andra sporter

– Jag har nästan drömt om det här på natten.

47-åriga Agneta Kulling rör sig snabbt över den mjuka mattan i matchen mot Hamid Sateei. Hon började utöva karate i början på 90-talet, men när livet kom emellan tog hon en paus i 18 år. Det första träningspasset efter uppehållet minns hon väl.

– Jag var nog hög i en vecka efter det, totalt komplett lycklig.

Hamid Sateei är äldst i KFUM Uppsala Kyokushin karates vuxengrupp med sina 64 år. Han testade karate i Tyskland för 38 år sedan och har längtat efter att börja igen. För tre år sedan tog han tag i det.

– Vår lärare var 69 år då, han sa att det inte var för sent, det var bara att börja.

Båda två tror att många blir avskräckta från att börja med kampsport, att det ska vara farligt och hårt. Men det går att anpassa träningen som man själv önskar.

– Karaten har verkligen allt; Styrka, smidighet, kondition, balans, kroppskontroll...allt det där som vi äldre behöver, säger Agneta Kulling och ler.

– Och det ska vara roligt, man kan köra en eller två gånger och testa, det törs du, uppmanar Hamid Sateei.

Bland granar och löv springer Greta Hultqvist efter karta och kompass. Hon är 34 år och började med orientering i OK Linné i våras, en av många sporter hon provat på de senaste åren.

– Jag gillar att börja med nya sporter, det är lite min grej, säger hon och berättar meritlistan:

– Trampolin, forspaddling, jujutsu...sedan har jag gjort andra saker också, men inte inom en klubb.

Klubbfrågan är utmaningen som vuxen, menar Greta.

– I orientering var det jätteenkelt, där var det många i min ålder som började samtidigt. Men inom exempelvis innebandy kan det vara svårt att hitta ett lag som har högre medelålder än 25 år.

Hon har länge tänkt på att börja orientering och nu i höst går hon från nybörjargrupp till breddträning.

– Orientering känns som en bra sport, både för att stimulera hjärnan och få träning samtidigt, säger Greta Hultqvist.

Fyra timmar i veckan är Anita Axelsson Shalit på is. Efter 25 års uppehåll började hon i Uppsala Skridskoklubbs vuxengrupp, där tolv åkare i åldrar från 18 till 50 utövar konståkning i Gränby ishall.

– Konståkning är så varierat, jag blir aldrig trött på det. Förutom en allsidig träning av kroppen så måste man vara med i hjärnan också.

Anita är 48 år och har varit med i flera tävlingar för vuxna konståkare från hela världen.

– Det är väldigt trevlig stämning. Mest applåder får den äldsta klassen, de är runt 70-79 år, spänstiga tanter och starka farbröder med flint, fluga och vit skjorta, berättar Anita Axelsson Shalit.

I konståkning krävs enormt mycket styrka och kroppskontroll och så i vuxengruppen som Anita går i måste anpassas träningen individuellt efter allas olika förmåga. Det finns både nybörjare och återvändare – och det är aldrig för sent att börja.

– Jag tror inte att någon sport är omöjlig att utöva bara för att man har blivit äldre.