Heimdal lättar på sekretessen
Föreningen Heimdal vill offentliggöra sitt arkiv från 1930-talet. En arbetsgrupp, tillsatt av styrelsen, ska redogöra för föreningens syn på nazismen och roll i Bollhusmötet 1939.
Men vad som döljer sig i arkivet är, enligt styrelseordföranden Christopher Lagerqvist, okänt även för styrelsen.
- Ärligt talat så har jag personligen aldrig varit inne i arkivet. Men mig veterligen har vi inget att dölja, säger han.
Arkivet beskrivs i dag som ostrukturerat med protokoll och andra skrivelser liggandes i lådor.
Arbetsgruppen, som tillsattes i december, ska systematisera arkivet och ta fram en ny policy med en mer generös hållning till personer som vill ta del av arkivet.
Heimdals styrelseordförande, Christopher Lagerqvist, framhåller dock att arkivet inte kommer att bli offentligt för alla. I dag är arkivet öppet för enbart disputerade forskare som godkänts av styrelsen.
UNT: Varför gör ni inte arkivet öppet för alla?
- Det här är vårt arkiv och så kommer det att förbli. Jag tror att de flesta privata arkiv har vissa kriterier. Men jag kan inte säga i dag hur dessa kriterier kommer att se ut.
Föreningen Heimdals historia och syn på nazismen har åter aktualiserats efter den teaterpjäs som spelades upp i förra veckan om Bollhusmötet i Uppsala 1939.
Enligt pjäsens författare, Ola Larsmo, tog högerextremister och nazister 1937 plats i Heimdals styrelse. Två år senare lyckades dessa styrelsemedlemmar, enligt Larsmo, anordna Bollhusmötet i Uppsala.
Larsmo välkomnar beskedet
Vid Bollhusmötet röstade en majoritet av deltagarna mot tio tyskjudiska läkares och andra intellektuella judars invandring i Sverige.
Ola Larsmo har länge försökt få tillgång till Heimdals arkiv. Han välkomnar beskedet att föreningen nu vill redogöra för sin historia.
- Det låter bra. Men om Heimdals rapport stämmer kan jag inte veta förrän jag själv har fått titta i arkivet. Jag känner inte till någon disputerad forskare som har fått titta i arkivet under de senaste tio åren.
Heimdals ordförande, Christopher Lagerqvist, säger att det inte finns belägg för att Heimdal som förening skulle ha sympatiserat med nazistiska eller högerextremistiska åsikter.
- Heimdal hade ingen koppling till nazismen. Däremot fanns det enskilda medlemmar som hade det. Om vi har haft heimdaliter som betett sig illa så tar vi avstånd från det.
Fria händer
Henrik Lindberg som leder granskningen och som alltså själv är medlem i Heimdal säger att han fått fria händer av styrelsen att redogöra för innehållet i de delar som rör 1930-talet.
- Jag kommer naturligtvis att ta råd och synpunkter från styrelsen men jag kommer att vara fri att skriva som det var. Styrelsen har sagt att vi inte ska förtiga något från historien.
UNT: Vad tror du döljer sig i arkivet?
- Till exempel styrelseprotokoll och annat skriftligt material som ger information om hur styrelsen ställde sig till Bollhusmötet, och om det fanns meningsskiljaktigheter i styrelsen.
Ola Larsmo tror att det är eventuell information om meningsskiljaktigheter i styrelsen som är det intressanta i arkivet.
- Jag skulle vilja veta hur splittringen såg ut i styrelsen och om Heimdal var i händerna på extremister.
UNT-fakta
Föreningen Heimdal grundades år 1891 i Uppsala och är Sveriges äldsta och största borgerliga studentförening. Föreningen samlar alla former av borgerliga studenter, såväl uttalat konservativa eller liberala som andra som sympatiserar med något av de fyra borgerliga partierna.
Till en av grundpelarna i föreningens verksamhet hör torsdagsmöten i föreningens lokaler där kända politiker, tjänstemän och andra framträdande personer i samhällslivet deltar i debatten.
Så jobbar vi med nyheter