Hedersrelaterat våld kartlagt i länen
Det är relativt få ungdomar i Sverige som drabbas av hedersrelaterat hot och våld. Men bland de drabbade finns både pojkar och flickor. Och även ungdomar med svenska föräldrar kan beröras av problematiken. Det visar en ny undersökning som genomförts av Socialstyrelsen.
I den nya undersökning som Socialstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt står bakom har man vidgat begreppet och ställt frågor till helt vanliga ungdomar runt om i landet.
Resultaten visar att nio av tio gymnasieungdomar trivdes mycket bra i sina familjer. Men samtidigt hade ca 25 procent råkat ut för någon form av kränkande behandling, hot eller våld av någon vuxen i familjen vid något tillfälle under gymnasietiden. För ungefär tio procent hade det skett vid upprepade tillfällen.
En liten grupp, fem procent av flickorna och tre procent av pojkarna svarade ja på frågan om de känner oro för att inte själva få välja livspartner. Ungdomar med utländsk bakgrund är överrepresenterade i den här gruppen men nästan hälften har föräldrar som är födda i Sverige eller Norden.
- Jag kan tänka mig att det till exempel handlar om föräldrar som inte vill att deras barn ska gifta sig med muslimer, säger Maria-Pilar Reyes som arbetar med de här frågorna vid länsstyrelsen i Stockholm.
Hon berättar att hon framför allt reagerat på att tio procent av flickorna och fem procent av pojkarna svarat att deras föräldrar förbjuder eller ogillar sex före äktenskapet.
- Hela det här förtrycket har att göra med att kvinnorna ska behålla sin oskuld fram till äktenskapet. Det är därför de utsätts för hot och olika former av beteenden för att bevaka detta, säger hon.
Även om resultatet visar att hedersrelaterat hot och våld också drabbar pojkar så är det i högre grad flickor som får sin frihet kringskuren. Och flickorna känner också ett större behov av hjälp. Men 75 procent av dem som svarat att de skulle behöva hjälp på grund av sin familjesituation har inte sökt någon sådan.
- Som jag har upplevt det handlar det ofta om en lojalitetskonflikt. Man vill ha hjälp men samtidigt känner man en oro för vad som händer med familjen om man berättar, säger Maria-Pilar Reyes.
FAKTA om undersökningen
Sammanlagt 5 200 gymnasieungdomar i årskurs två vid 98 olika skolor svarade på enkätundersökningen som gjordes av Socialstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt på uppdrag av regeringen. Siffrorna har sedan uppräknats till riksnivå. Men eftersom bortfallet var stort, nästan 50 procent, påpekar forskarna att resultaten måste tolkas med stor försiktighet.
Sammanlagt 5 200 gymnasieungdomar i årskurs två vid 98 olika skolor svarade på enkätundersökningen som gjordes av Socialstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt på uppdrag av regeringen. Siffrorna har sedan uppräknats till riksnivå. Men eftersom bortfallet var stort, nästan 50 procent, påpekar forskarna att resultaten måste tolkas med stor försiktighet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!