Kunskapen om hedersförtryck och våld måste nå ut till fler vuxna som möter barn i tidig ålder. Det anser Mariet Ghadimi, verksamhetschef och en av grundarna till Tris, tjejers rätt i samhället.
– Vi behöver öka yrkeskompetensen för dem som möter barn tidigt; förskolepedagoger, lärare och vuxna inom idrotten.
Ett första steg är att frågan om hedersrelaterat våld tas in i grundutbildningen till både förskolelärare och lärare. Något som redan gjorts på Socionom- och Psykologprogrammet.
– Utöver det skulle jag vilja se en handlingsplan för hur skola och socialtjänst ska arbeta mot hedersrelaterat förtryck och våld i sina verksamheter. Kommunen måste också omhänderta kompetensutveckling inom ämnet för dem som redan arbetar inom skolan. Sen skulle jag vilja se att varje skola har en konkret handlingsplan för hur man arbetar både preventivt och vid akuta situationer.
Varför är det här arbetet så viktigt?
– Kärnan i vår demokrati är att alla är fria. Och tanken med utbildning är att skapa lika förutsättningar för alla. Skolan måste därför stå upp för barns rättigheter och vara en frizon från all form av hedersrelaterat förtryck. Jag möter många flickor som hamnar i kläm mellan hemmets och skolans normer. De får inte umgås med pojkar i skolan, vilket innebär en ständig oro över grupparbeten och bänkgrannar i klassrummet. I årskurs 6 är det betygskrav i Idrott och hälsa att kunna simma och många tillåts inte att vara med på simundervisningen.
Mariet påpekar att det som gör Sverige till Sverige är jämställdhet mellan könen, att barns rättigheter tillvaratas och att man som barn kan ha en dröm och nå den genom att ta ansvar för sin skolgång.
– Jag brukar säga till lärare att de har en påse med pusselbitar de ska dela ut till barnen under åren i grundskolan. Det finns en tyst förväntan från lärarna att det i barnens hem finns en pusselbitspåse som matchar skolans. Skolan ska stå för pedagogiken och föräldrarna för socialiseringen. Och barnen ska kunna bygga upp en egen bild av sitt framtida liv. Men när hemmets pusselbitar inte passar ihop med skolans, skapar det total förvirring. Barnen vet inte vad som är rätt och fel och vem de ska lyssna på.
Mariet Ghadimi säger att många flickor inte känner att det demokratiska Sverige tillhör dem.
– Barn som växer upp i en värdegrund där hedersrelaterade normer råder, socialiseras inte till att bli egna individer och de barnen kommer inte kunna få en plattform i Sverige. Hedersrelaterat förtryck är det absolut största hotet mot barns integrationsmöjligheter, vilket innebär en hel generation i utanförskap som aldrig tillåts göra Sverige till sitt.
Därför anser Mariet Ghadimi att det är av största vikt att skolan aktivt arbetar för jämställdhet mellan könen.
– Om man inte levt i frihet vet man inte sina möjligheter och vad man går miste om och därför ska skolan tala om det och vara en frizon där barns rättigheter omhändertas. Jag anser att skolan aktivt ska motarbeta alla former av traditioner, kulturella och religiösa uttryck som förtrycker barn och hindrar deras utveckling till att bli integrerade i Sverige.
Mariet Ghadimi ser därför också att stora arbetsgivare som kommunen behöver se över så att personer som ställer sig bakom hedersnormer inte rekryteras in i skolan.
– Det är förödande för barn att möta vuxna som ställer sig bakom hedersnormer på ett eller annat sätt och visar att könen har olika värden.
Hur ska man kunna ta reda på om en person ställer sig bakom hedersnormer?
– Det är inte några konstigheter för stora företag att anställa personal som följer företagets värdegrund, men när skolorna rekryterar in personal till det stora och viktiga uppdraget att fostra framtidens Sverige, finns inte en sån tanke. Du kan ta reda på en persons värderingar genom ett frågebatteri under intervjun, där frågorna fokuserar på mäns och kvinnors lika rättigheter utifrån lagen.
Att arbetet med att förändra hedersnormer inte går över en natt är något Tris verksamhetschef Mariet Ghadimi är medveten om.
– Det här är ett stort, svårt och långsiktigt jobb. Men det är en självklarhet att vi som nation ska ställa oss bakom alla människors rätt till frihet och demokrati. Hur vi uppnår det är utmaningen och det finns flera vägar dit. Men jag tror att vi måste börja med det förebyggande arbetet på skolorna.