– I dag är det mest spekulationer kring hur vanligt hedersförtryck är bland unga i Uppsala. Den här kartläggningen är viktig för att vi ska få konkreta fakta att utgå från, säger Sofia Venemalm som är strateg på Uppsala kommun med ansvar för dessa frågor.
Under november och december kommer alla som går i årskurs nio på sex skolor i Uppsala kommun att få besvara en enkät med ett 50-tal frågor, som handlar om allt från fritidsaktiviteter till oskuldskrav. Man har valt ut de högstadieskolor där det går flest barn med två utlandsfödda föräldrar: Gottsundaskolan, Palmbladsskolan, Eriksbergsskolan, Stordammen, Valsätraskolan och Västra Stenhagenskolan.
– Att vi väljer just elever i nian är bland annat för att det då inte krävs föräldrarnas godkännande. Det är inte säkert att den här gruppen får godkännande att besvara en sådan här enkät, säger Sofia Venemalm.
Hedersrelaterat förtryck begränsar en ung persons frihet och rätt att själv välja partner. Ofta är det det grövsta fallen som får uppmärksamhet, påpekar Sofia Venemalm, med minderåriga som gifts bort eller i värsta fall dödas av familjen.
– I den här undersökningen vill vi även få en bild av hur vanlig vardagshedern är, som kan vara nog så inskränkande och förtryckande. Det kan handla om att man inte får delta i alla skolämnen, klä sig som man vill eller vara med på fritidsaktiviteter. Genom att ta reda på problemets omfattning blir det lättare att sätta in rätt åtgärder, säger hon.
Vilka åtgärder kan det vara?
– Exakt vilka är svårt att säga redan nu. Men till exempel utbildningsinsatser för de som möter barn och unga, i dag ser kunskapsnivån väldigt olika ut.
Konkreta siffror gör det också lättare att utvärdera framtida insatser, påpekar hon.
– Om vi gör en ny undersökning om fem år kan vi se om de insatser vi sätter in resulterar i att problemet minskar.
Frågorna i enkäten är utarbetade av forskare vid Stockholms universitet och håller nu på att testas av fokusgrupper. Det är inte bara i Uppsala kartläggningen sker: även elever i Stockholm, Göteborg och Malmö ska besvara samma enkät. Det kommer därför att gå att jämföra städer med varandra.
Uppsala kommun gör satsningen tillsammans med den Uppsalabaserade organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället) och Länsstyrelsen i Uppsala län. Det är Tris som står för genomförandet. Bland annat delar de ut enkäten i klassrummen och finns på plats för att besvara frågor och som stöd.
– Vi vet att det finns en stor nyfikenhet kring de här frågorna och det kommer också att finnas en klick unga personer som behöver mer stöd, det är oerhört viktigt att vi är där och fångar upp dem, säger Mariet Ghadimi som är verksamhetschef på Tris samt doktorande i socialt arbete på Stockholms universitet och är med och tar fram frågorna i undersökningen.
Den som lever under hedersnormer riskerar inte bara att utsättas för våld. Förtrycket påverkar även hälsa och utveckling.
– Att inte få välja vänner, framtida partner, inte vara med på all skolundervisning och liknande är så pass allvarliga inskränkningar i en ung persons liv att både den mentala och fysiska hälsan tar skada.
Att en så stor kommun som Uppsala kartlägger hedersförtryckets omfattning är viktigt både för de enskilda individernas och för samhällets skull, menar Mariet Ghadimi. Hedersförtrycket hindrar människor från att integreras.
– Den här kartläggningen blir ett första viktigt steg i ett mer långsiktigt arbete. Efter att vi analyserat resultatet kan Uppsala planera för hur man ska arbeta förebyggande, hur olika aktörer ska samarbeta och inte minst hur den akuta verksamheten kan bli bättre.