''Heder kan tolkas många olika sätt''

Respekt för sina föräldrar eller regler som begränsar flickors frihet? Begreppet heder tolkas på många olika sätt och har förändrats rejält sedan det tragiska mordet på Fadime Sahindal för sex år sedan.

Systrarna Özlem och Rahima Ortac är trötta på mediedebatten om hederskulturer.

Systrarna Özlem och Rahima Ortac är trötta på mediedebatten om hederskulturer.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2008-01-20 00:01
Vi träffar tre unga kurdiska kvinnor på ett kafé i Uppsala för att prata om ursprung, heder och fördomar. De har växt upp tillsammans och har bott i Uppland i större delen av sina liv. Bara några år gamla kom de hit från turkiska Kurdistan och alla minns mediedebatten kring mordet på Fadime Sahindal.
- Jag vet att många skämdes och inte vill säga att de var kurder. Mordet kom som en chock för alla, säger Rahima Ortac.

Hon är upprörd över att medier kallat det för ett hedersmord när det handlar om en familjetragedi utan samband med religion eller kultur.
- Skulle jag fråga folk i min omgivning skulle ingen kunna säga vad heder egentligen betyder, säger Rahima Ortac som tycker att heder ofta förväxlas med det som är en stark samhörighet med familjen.
Släktens åsikter betyder mycket och det är svårt att göra något mot familjens vilja.
- Föräldrarna ska inte bara föda mig, de ska uppfostra mig och lära mig allt de kan, säger en av tjejerna som vill vara anonym.

Som nyanlända flyktingar i Gimo var alla tre hårt hållna. De fick inte gå ut på kvällarna eller följa med på klassresor med övernattning. Det fanns en rädsla för att släppa ut dem kvällstid - föräldrarna visste inte vad flickorna möttes av. Gränserna blev hårdare i Sverige än hemma i Turkiet, men processen att bli friare gick snabbt. I somras åkte Özlem och Rahima Ortac på charterresa, men bara för några år sedan fick deras storasyster inte gå på klassfest.
- Våra kusiner som bara är några år äldre hade det mycket strängare än vi har det. De tar igen ungdomsåren nu istället, säger Özlem Ortac och ler.

Med små, små steg har den kurdiska och svenska kulturen närmat sig varandra. Men fortfarande kan reglerna för unga tjejer vara hårda, medan killarna har släppts fria.
- Tjejer kan bli gravida och är mer sårbara. Det är därför det är olika, säger tjejen som valt att vara anonym.
Hon är 17 år och redan förlovad med en avlägsen släkting från hemlandet. Att bli ihop innan en förlovning har varit otänkbart liksom att dejta en svensk kille.

Har du aldrig velat bli tillsammans med killar på samma sätt som dina kompisar?
- Det är klart att jag tänkt att han och han är fin och så, men det har inte passat, säger hon lättsamt och tillägger "palla bry sig".
Att hitta en kille från Turkiet har varit självklart - där finns en annan respekt för varandra inom en kärleksrelation.
- Då vet man att han inte sprungit runt från tjej till tjej.
Rahima Ortac avbryter.
- Så är det inte alls. Där har alla en extra fru. Jag vet hur det funkar.
För henne har etnicitet ingen betydelse, men att bli tillsammans med en asiat eller afrikan tror hon inte att släktingarna skulle acceptera.
- Det har de inte sett förut och då blir det svårt.

Att det finns en mediedebatt om hederstänkande tycker alla tre är bra, ett dolt problem har uppmärksammats. Polisen känner till hur man handskas med utsatta och de som behöver hjälp tas på allvar. Men heder har också feltolkats och gjort ett familjeproblem till ett kulturellt fenomen menar Rahima Ortac. För henne handlar uppfostran om processen när två kulturer växer ihop. Det går snabbt och hur det utvecklas vet hon inte.

Hur kommer du att vara mot dina barn?
- Jag vill sätta gränser och låta mina döttrar och söner att vara lika fria. Fast det är lätt att snacka nu. Det är svårt att veta hur det verkligen blir.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om