– Min utgångspunkt är att se det stora perspektivet, vilket är att många har rätt ur någon aspekt. De som tycker Segerstedthuset är underbart har rätt, men även de som tycker att det ser bedrövligt ut kan ha en poäng, säger Jan von Bonsdorff.
Segerstedthuset är designat av bland annat den danska, internationellt verksamma, arkitektbyrån 3XN och beställdes av Akademiska hus och Uppsala universitet. Den 25 000 kvadratmeter stora byggnaden tilldelades 2016 årets "Kasper Kalkon"-pris av Arkitekturupproret. Ett pris som årligen delas ut till den fulaste nya byggnaden i landet som ett svar på Sveriges Arkitekters "Kasper Salin"-priset, som i sin tur delas ut till ett svenskt byggnadsverk av hög arkitektonisk kvalité. Segerstedthuset beskrevs här som en korsning av en färja och en tjock-tv. Men brittiska lifestyle-, design- och arkitekturmagasinet Wallpaper ansåg i stället att Segerstedthuset håller extremt hög kvalité, både på in och utsidan, när de presenterade byggnaden i en utgåva 2017.
– Jag tror att den kantiga formen kan störa folk. Men det är verkligen elitarkitektur, och stilmässigt kommer det hålla länge. Mycket längre än till exempel Juvelen (Huset vid Stationsgatan/Strandbogatan reds. anm.), säger Jan von Bonsdorff.
Han beskriver Segerstedthuset som en väl genomtänkt konstruktion, med hög kvalité rakt igenom.
– Kvalité kan vara skillnaden mellan att en byggnad håller i 50 eller 100 år. Och det är viktigt att det blir bra, arkitektur är något du måste leva med, dag efter dag, säger han.
Jan von Bonsdorff drar paralleller till Blåsenhus.
– Det var flitiga diskussioner kring Blåsenhus, men det hör man inte så mycket om längre. Det har omgetts av grönska och smälter bättre in i omgivningen, det tror jag även Segerstedthuset kommer göra, säger han.
När nya hus byggts och står klara är det inte helt ovanligt att det resulterar i att gamla hus blir ståendes, delvis tomma och utan användare. Jan von Bonsdorff nämner flera exempel:
– Området runt Ultuna gård vid SLU och Seminariet har tomma lokaler. Jag skulle önska att det fanns en idé i ett tidigt skede om vad de äldre husen ska användas till när nya byggnader upprättas och verksamheter flyttar.
Han anser att det är ohållbart i längden, både ekonomiskt men också för Uppsalas identitet. Så varför bygger man nytt, i stället för att renovera?
– Det är dyrt att renovera och ofta enklare och billigare att bygga nytt. Men det är inte ett oövervinnligt problem. Jag tycker man ska bemöda sig med att tänka dubbelt i sådana situationer och ha en tanke kring vad de gamla husen ska användas till. Då behåller man också stadens identitet, säger Jan von Bonsdorff.
Att bygga en speciell byggnad kan betala sig, tror Jan. Uppseendeväckande byggnader har en tendens att locka till sig turister.
– Finns det byggnader som kan locka så kan det också leda till ekonomiska intäkter för Uppsala.
Men även om turister lockas till Uppsala för att titta på uppseendeväckande byggnader är det kanske viktigast att Uppsalaborna tycker om dem?
– I Norrköping frågade man allmänheten, via en broschyr, om vad de tänker om olika saker i staden. Bland annat hur man tycker att ytorna kring stadens vatten används. Dialogen mellan Uppsala kommun och Uppsalaborna kan säkerligen också förbättras. Sedan om man får några svar är ju en annan fråga, säger Jan von Bonsdorff.