Från januari till april i år tog skolor i Uppsala kommun emot 147 barn som nyligen fått asyl. Utöver dem fanns i maj också 200 asylsökande barn i Uppsala, den stora majoriteten av dem går i särskilda klasser på Flogstaskolans enhet för flyktingbarn.
Så många nyanlända barn har Uppsalas skolor inte tagit hand om sedan kriget i Jugoslavien på 1990-talet.
– Det är en stor utmaning och ganska tufft på sina håll för skolorna, det ska man inte sticka under stol med, säger Erik Pelling (S) som är kommunalråd med ansvar för flyktingmottagandet.
Uppsala kommun har avtal med Migrationsverket om att ta emot totalt 138 ensamkommande barn under 2015. Men i övrigt har man inga prognoser alls om hur många nyanlända barn som behöver skolgång i år eller de närmaste åren. De flesta som kommer till Uppsala väljer nämligen själva att flytta hit, utan inblandning från Migrationsverket.
Uppsala kommun ska nu bilda en grupp som ska samordna flyktingmottagandet mellan olika förvaltningar för att förbättra integrationen. En av de frågor gruppen ska jobba med är just skolan. Bland annat ska man titta på hur barnen tas emot. Sedan hösten 2013 placeras de flesta nyanlända barn från förskoleklass till och med trean mer eller mindre direkt ut i en klass, utan att först gå i introduktionsklass. Forskning har visat att det är en bra metod för de mindre barnen. Men alla skolor i Uppsala håller inte med, enligt Erik Pelling.
– Vissa tycker det är bra, men några har ifrågasatt om det verkligen är bäst för barnen att kraschlanda på det sättet, och det kan också innebära påfrestningar för enskilda lärare. Vi har ingen prestige i det här, utan är beredda att byta metod om det behövs. Vi ska göra det som är bäst för barnen.
Från fjärde till och med nionde klass går barnen fortfarande i normalfallet i förberedelseklasser i max ett år. Ett tiotal av de kommunala skolorna har sådana klasser. Som UNT rapporterat är skillnaderna stora mellan Uppsalas skolor hur stor andel elever med utländsk bakgrund de har. Den främsta orsaken är att vi bor så segregerat. Det är fler skolor med hög andel invandrare som har förberedelseklasser, än skolor med låg andel. Eftersom barnen sedan oftast fortsätter i samma skola tenderar segregationen därmed att öka.
– Vi är väl medvetna om att vi behöver jobba för mer jämlika skolor, och vi är beredda att titta på vad vi kan göra för att sprida nyanlända bättre mellan skolorna. Samtidigt finns det ju fördelar med att gå i en skola nära hemmet, med tanke på kompisar och annat, säger Erik Pelling.
Bäst för såväl nyanlända som andra elever är när skolan är så blandad som möjligt, både vad gäller elevernas etniska och sociala bakgrund. Det säger Nihad Bunar som är professor i barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet och som forskat kring integration av barn i skolan.
– Men viktigast är inte skolans elevsammansättning, utan skolans strategi. För att en nyanländ ska lyckas i skolan är både språkligt och socialt stöd viktiga framgångsfaktorer, som exempelvis studiehandledning på modersmålet och fadderverksamhet. Skolor och lärare behöver få rätt resurser, säger Nihad Bunar.
Hur viktig är skolan för nyanlända barn?
– Skolan är oerhört viktigt på alla sätt: för pedagogisk utveckling, social inkludering, språkutveckling och identitet. Skolan är den viktigaste institutionen för barn och ungdomars liv, oavsett var du är född.
TIPSA UNT
Hur jobbar ni med integration på er skola? Tipsa UNT:s reporter Elin Sandow på e-post: elin.sandow@unt.se