Erik Pelling säger att nästa etapp kommer att vara bland de ledande i världen när klimatpåverkan från nybuggen ska minskas.
Nästa etapp som ska byggas i Rosendal kommer att byggas med klimatet i fokus. De byggare som nu fått mark tilldelad måste visa hur de kraftigt minskar klimatutsläppen i samband med bygget.
Jämfört med om husen byggts på traditionellt sätt sparas lite drygt 9 300 ton koldioxid. Det motsvarar ungefär en tiondel av det Uppsalas 40 000 bensindrivna bilar släpper ut under ett år.
– Det här är det första projektet i Sverige och bland de första i världen med så hårda krav på klimatpåverkan. Det här är nästa steg på vägen där vi ska vara klimatneutrala 2030 och klimatpositiva därefter, säger Erik Pelling när han presenterar de aktörer som tilldelats mark att bygga på i Rosendalsområdet.
Totalt var det 17 byggare som anmälde sitt intresse för att vara med. Fyra av dem har nu valts ut och fått en första tjing att teckna markanvisningsavtal. Till skillnad från ett normalt byggprojekt så väntar man dock till sommaren med att skriva avtalen. Nu ska byggherrarna i detalj arbeta fram hur projekten kommer att se ut. Redan nu står det klart att det kommer att bli en blandning av radhus och flerbostadshus i de kvarter som ska byggas.
Grundkravet för att få vara med i att tävla om markanvisningen att bygget maximalt får ge ett bidrag till klimatutsläppen på 165 kilo koldioxid per kvadratmeter. Den gränsen gäller om bygget startar senast 2025. För varje år därefter minskar de tillåtna utsläppen med 12 kilo per år för att byggaktörerna inte ska kunna tjäna på att vänta in en förväntad teknisk utveckling.
Lyckas de uppföra huset med lägre klimatutsläpp än kraven får de dessutom en bonus.
– Det är mycket tuffa krav. Och når man ännu längre i klimatarbetet innebär det en kostnad. Då är det rimligt att vi delar på den kostnaden, säger Karl Gustafsson, projektledare vid kommunen.
I Rosendal finns sedan tidigare flera hus där trä använts i fasaden. Nu kommer husen att få mer trä i stommarna för att klara de hårdare klimatkraven.
För att klara klimatkraven planerar alla byggherrarna att använda trä i stommarna till husen för att på det sättet slippa de utsläpp som betong ger upphov till. När man i ett senare skede räknar in det kol som lagras i huset genom trät som använts så kan effekten till och med bli klimatpositiv.
Dessutom kommer man att kunna se en återkomst för de gemensamma tvättstugorna. Om varje lägenhet ska ha en egen tvättmaskin driver det upp klimatpåverkan drastiskt.
– Det har att göra med att tvättmaskinerna har så kort livslängd. Då måste det produceras många tvättmaskiner under husets livslängd, säger Karl Gustafsson.