Hårdare villkor för operatörer inte aktuellt

Svenskarnas mobilsurfande har fördubblats varje år de senaste åren. Det gör att det har blivit trångt i näten och att många upplever att det är svårare att ringa och surfa. Ändå har inte kraven på mobiloperatörerna skärpts sedan 2009.
I Sverige är det Post- och telestyrelsen som sätter villkor om täckning. När tillstånden gavs för GSM-nätet år 1991 var kravet att alla Europavägar och alla samhällen med fler än 10 000 invånare skulle täckas. Men sedan exploderade mobiltelefonin och operatörerna byggde ut mycket mer än så.
 
När tillstånden skulle förnyas år 2009 satte Post- och telestyrelsen som villkor att operatörerna skulle behålla den täckning de hade då. Alla operatörer nådde då tillsammans nästan 100 procent av Sveriges befolkning, men det skilde sig sedan åt mellan operatörerna vad det gäller så kallad yttäckning. Den största operatören Telia skulle till exempel garantera att man fortsatte att täcka 92 procent av Sveriges yta.
Att kraven inte har skärpts sedan dess är inget problem, anser Urban Landmark, som är chef för den avdelning på Post- och telestyrelsen som delar ut radiofrekvenser.
– Visst kunde vi ha satt en annan täckning, men ställer vi för hårda krav kan det hända att operatörerna inte är intresserade över huvud taget och då byggs nätet inte ut. Det tjänar ingen på.

Enligt Urban Landmark sker den bästa utbyggnaden av mobilnäten när det råder god konkurrens mellan operatörerna och de får bra förutsättningar i form av frekvenser från Post- och telestyrelsen.
– Vi har insett att det ger bättre effekt med morot i stället för piska. Att i konkurrensen kunna säga att ”vi har Sveriges bästa täckning” har till exempel gjort att Telia byggt ut så mycket att hälften av deras utbyggnad i Norrland är olönsam.

Men även om de 3G-nät som finns i dag överträffar villkoren som en gång ställdes på operatörerna, finns ett växande missnöje bland mobiltelefonanvändarna. Det visar inte minst UNT:s mobilkarta där drygt 3 500 personer har berättat om sina problem med att ringa och surfa.
Missnöjet beror på att vi använder våra telefoner på ett helt annat sätt i dag än för bara några år sedan. Näten är inte byggda för att klara allt mobilsurfande vi ägnar oss åt och operatörerna hinner inte med att bygga ut, menar Olof Bjurö, som är tillförordnad chef för konsumentmarknadsavdelningen på Post- och telestyrelsen.
– Få andra länder har ställt så tuffa villkor på operatörerna som vi har gjort i Sverige. Men 3G-nätet är helt enkelt överbelastat.
Lösningen sägs vara det nya 4G-nätet som byggs och som mobilsurfandet ska flyttas till. Men än har 4G haft liten effekt eftersom det finns så få telefoner och datorer som kan använda tekniken. Fram till dess att 4G kan avlasta de nuvarande näten måste därför mobiloperatörerna se över sin marknadsföring, anser Olof Bjurö.
– I dag lovar de saker som de uppenbarligen inte kan hålla och då bli konsumenten besviken. Dessutom är avtalen ganska krångliga, de behöver bli tydligare.

Nya föreskrifter och allmänna råd till operatörerna arbetas därför fram på Post- och telestyrelsen just nu. Nästa år ska de vara klara och målet är att alla mobilanvändare då ska veta vad de köper.
– Man ska kunna följa upp att man får det man betalar för. Operatörerna måste förklara att det handlar om radiovågor som går i luften och som faktiskt kan brytas. Man kan inte alltid garantera täckning, säger Olof Bjurö.