Det var under mötet tisdagen den 12 april som miljö- och hälsoskyddsnämnden fattade besluten om att de fem hushållen riskerar viten om de inte förbättrar reningen på avloppen inom ett halvår. Hushållen ligger på olika platser på landsbygden i Sigtuna kommun.
Samtliga hushåll släpper ut toalett-, bad-, disk- och tvättvatten utan att det renas på något annat sätt än med en slamavskiljare. De fem hushållen har tidigare fått krav att åtgärda den dåliga reningen i avloppen, utan att något hänt. Därför förenas de nya kraven nu med vite, en summa pengar man måste betala om man inte följer ett myndighetsbeslut.
Anna Ericsson är miljö- och hälsoskyddshandläggare på Sigtuna kommun. Hon arbetar med att inventera de enskilda avlopp som finns i kommunen, alltså de som inte är kopplade till det kommunala avloppsnätet. Hon säger att utsläpp från avlopp bidrar till bland annat övergödning i sjöar och vattendrag, på grund av det fosfor och kväve som finns i vattnet.
I avloppsvattnet finns det också ämnen som bryter ned syre vilket leder till syrebrist i sjöar och vattendrag, något som påverkar både växtligheten och djur, exempelvis fiskar.
Det finns också hälsoaspekter. Bakterier, exempelvis e-colibakterier, kan komma ut i dricksvatten och göra folk sjuka.
– Det händer då och då att man har lite dåligt dricksvatten för att grundvattnet har förorenats av dåliga avlopp, säger Anna Ericsson.
Kommunen håller för tillfället på att inventera alla enskilda avlopp i kommunen. Anna Ericsson uppskattar att man klarat av cirka 500 och att det kan röra sig om ett tusental som är kvar. Takten är runt 200 per år.
Enligt Anna Ericsson varierar andelen avlopp som har för dålig rening lite mellan olika områden. Hon uppskattar att mellan 40 och 60 procent av de enskilda avloppen har för dålig rening. När man inventerade cirka 130 avlopp i Märstaåns avrinningsområde så hade hälften för dålig rening.
Under 2010 delade kommunen ut nära hundra förbud mot fortsatta utsläpp från dåligt renade avlopp. Förbuden börjar gälla ungefär två år efter att de har utfärdas, så att de som får dem ska hinna ordna med bättre rening. Först efter det, om man inte har åtgärdat sitt avlopp, blir det aktuellt med förbud som kopplas ihop med viten.
Att summan hamnar på 70 000 kronor är för att den ska vara avskräckande.
– Vi har räknat på vad det kostar att anlägga infiltration och lagt vitet så att det inte ska löna sig att strunta i det, säger Anna Ericsson.
Om det blir så att hushållen som fått förbud med viten fortfarande struntar i att åtgärda sina avlopp måste kommunen gå till miljödomstolen för att få vitesbeloppen utdömda.
Anna Ericsson, som varit i kontakt med alla de aktuella hushållen, tror däremot inte att det kommer att gå så långt.
– När man förklarar ordentligt varför man ska ha rening tycker jag de flesta är väldigt förstående. De flesta vet om att de inte har ett bra avlopp, säger Anna Ericsson.