"Man har alltid rätt att överklaga till domstol, så rättssäkerheten finns kvar", menar arbetsmarknadsnämndens ordförande Mohamad Hassan (L).
Uppsalas utgifter för försörjningsstöd (socialbidrag) har ökat på senare år. 2019 åkte kostnaderna upp nio procent jämfört med året innan och hamnade på nästan 400 miljoner kronor. Räknat per invånare låg Uppsala det året 35 procent över rikssnittet. En viktig orsak är att Uppsala tagit emot många flyktingar.
Utvecklingen är oroande, sa arbetsmarknadsnämndens ordförande Mohamad Hassan (L) 2019 och uppgav att alla tänkbara åtgärder skulle sättas in för att pressa kostnaderna. Samma år klubbade kommunen beslut om utökade kontroller och större krav på de som ansöker om försörjningsstöd.
Det börjar nu ge effekt. 2020 sjönk utgifterna med fyra procent eller 16 miljoner kronor jämfört med året innan och totalsumman stannade på 381 miljoner. Det var första gången på 17 år som kostnaderna sjönk.
Enligt det uppstramade regelverk som kommunen antog 2019 krävs att den som har försörjningsstöd deltar i studier, praktik, vidareutbildning eller andra aktiviteter för att komma i arbete. I annat fall blir det nej till bidrag. Den regeln har gällt även tidigare, men nu betonas den extra.
– Nu har vi satt ner foten för att visa att det finns inga andra tolkningar på den punkten. Tidigare har det i vissa fall gjorts undantag, säger Mohamad Hassan.
Effekterna av de skärpta bestämmelserna återspeglas i hur många som får nobben när de begär försörjningsstöd. 2019 var siffran 30 procent. I fjol ökade andelen och det var då 35 procent som fick nej när de ansökte om bidrag.
Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät och de som ansöker om pengar är ofta i en mycket utsatt situation. En viktig fråga är därför om människor far illa till följd av de tuffare reglerna. Kommunens avslagsbeslut är sekretessbelagda men om de överklagas till domstol blir de offentliga.
Domarna från förvaltningsrätten rymmer hela skalan. Där finns till exempel människor som uppger att de är sjuka och inte har råd med specialkost men nekas bidrag av kommunen. Det finns även personer som uppenbarligen under lång tid undvikit att delta i arbetsmarknadsinsatser och där kommunen nu satt stopp för ytterligare utbetalningar.
Det finns invändningar mot den nya inriktningen, bland annat kring de utökade kontrollerna. En av kritikerna är Torbjörn Björlund (V), ledamot i arbetsmarknadsnämnden.
– I nämnden diskuterar man numera nästan bara frågor kring fusk. Det har blivit som att man ska sätta dit folk men 97– 98 procent av alla som ansöker om bidrag sköter sig, säger han.
Samtidigt framhåller Torbjörn Björlund att kontroller behövs.
– Men det gäller också att människor har något att leva på, annars riskerar vi att bidra till att människor hamnar i utanförskap. Det kan uppstå en kultur där man inom politiken ser mer till bokslutet än till människan, även om vi inte är där i dag.
"I nämnden diskuterar man numera nästan bara frågor kring fusk". Det säger Torbjörn Björlund (V), som är ledamot i arbetsmarknadsnämnden.
Mohamad Hassan har en annan syn på saken. Han menar att de tuffare reglerna är ett sätt att hjälpa människor.
– Den som lever på bidrag är inte fri. Målet är att människor ska komma i arbete, det ökar individens frihet.
Finns det inte risk att människor far illa när fler nekas bidrag?
– Man har alltid rätt att överklaga till domstol, så rättssäkerheten finns kvar, säger Mohamad Hassan.
Finns det något område där ni blivit för tuffa mot de som söker bidrag?
– Vi bör bli mer generösa mot våldsutsatta kvinnor, till exempel när det gäller krav på att de ska vara i sysselsättning.