– Vår uppskattning är att 2,5 miljoner människor har dött till följd av motåtgärderna mot coronan. Det är alltså ungefär lika många som dött med covid-19.
Tillsammans med Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi på Karolinska institutet, har han för SVT:s räkning sammanställt statistik och prognoser över pandemiåtgärdernas pris från FN-organ som Unifec och Unaid.
– Det handlar om sådant som att vaccinationsprogram stängts ned i perioder, eller bara är igång med lägre täckning. Eller om att gravida kvinnor inte tar sig till sjukvård eller mödravård. Vi ser också att färre söker vård för lunginflammation, malaria och diarréer. Och så har vi ökad hungersnöd när matpriser går upp och inkomsterna går ned, säger Stefan Swartling Peterson.
Forskning från Uppsala universitet som i augusti publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visar på ett exempel på pandemiåtgärdernas effekter.
– Studien visar att antalet födslar på sjukhus halverades under nedstängningen i Nepal, med ökad dödlighet som följd, säger Stefan Swartling Peterson.
De som drabbas av dödligheten i coronaåtgärdernas spår finns till 90 procent i den fattigare delen av världen, och de är företrädesvis kvinnor och barn.
Å andra sidan finns 90 procent av dem som dött med covid-19 i den rikare delen av världen. De flesta av dem är över 60 år.
– Det här är inte ett inlägg i debatten om vad vi gör mot covid-19 i Sverige, utan bara ett påtalande om att vi borde se helhetsbilden. Vi har en så närsynt diskussion runt covid och klarar bara av att en sak i huvudet åt gången.
Varför har det blivit så här då? En förklaring Stefan Swartling Peterson lägger fram är att åtgärderna som sattes in direkt kopierades från Kina där viruset började att spridas, och mer har handlat om att visa handlingskraft än att de hade förutsättningar att bli effektiva i det egna landet.
–Och den tid de fattiga länderna ändå köpte sig med de här åtgärderna har man inte lyckats använda till att förstärka sitt sjukvårdssystem. I stället har man nu exempelvis slut på syrgas. De här länderna har förlorat dubbelt upp.
Snedvridningen i perspektiv finns också i frågan om vaccin, där den rika delen av världen skrivit kontrakt med läkemedelsbolagen om vaccinmängder som vida överstiger den egna befolkningen. Det här gör att den fattigare delen av världen får vänta.
– Det här måste snarast rättas till så att sjuksköterskan i Afrika får vaccin innan jag får det som sitter i mitt källarkontor i Uppsala och inte riskerar någonting, säger Stefan Swartling Peterson.
Att släppa till vaccin så att hela världen kan skydda sig är nödvändigt för att få bukt med viruset, påpekar han.
– Ju längre vi låter pandemin tuffa på, desto fler mutationer kommer vi att se och desto sämre kommer det gå att öppna upp handeln och får fart på våra ekonomier.
SVT:s program Coronakampens pris där Stefan Swartling Peterson och Anna Mia Ekström medverkar finns att se på svt.se/play.